I dag landar internationellt efterlyste Benjamin Netanyahu i Ungern. Premiärminister Viktor Orbán har lovat bortse från ICC:s anklagelser om krigsbrott – och nu vill landet dra sig ur systemet. Men enligt folkrättsexperten Pål Wrange är det inte riktigt så enkelt.
– Ungern har en skyldighet att samarbeta med domstolen och överföra personen enligt artikel 89 i stadgan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Den 21 november 2024 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och hans förra försvarsminister Yoav Gallant. Båda anklagas för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Palestina, bland annat avsiktliga attacker mot civila och användningen av svält som vapen.
Bara två dagar senare bjöd Ungerns premiärminister Viktor Orbán in Netanyahu till landet, vilket han tackade ja till. Under onsdag kväll anländer den israeliske ledaren, för att påbörja en ”lyxig” fyradagarsvisit med ”garanterad frihet och säkerhet” från Orbáns håll.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Under onsdagen rapporterade Szabad Europa, ungerska Radio Free Europe, att regimen planerar att gå ett steg längre. På ett slutet diplomatmöte med strikt sekretess ska justitieminister Bence Tuzson ha sagt att Ungern planerar dra sig ur ICC helt och hållet. Redan förra året fick ministrar uppdraget att undersöka hur ett sådant skulle kunna se ut.
Under onsdagen bekräftade den ungerska regeringen att man lämnar Internationella brottsmålsdomstolen.
”Regeringen kommer att inleda utträdesförfarandet under torsdagen, i enlighet med det konstitutionella och internationella rättsliga ramverket”, skrev regeringens stabschef Gergely Gulyás i ett pressmeddelande.
Men trots att man klipper banden med domstolssystemet kommer ett beslut inte att börja gälla förrän först om ett år.
– De fortsätter också vara bundna till stadgarna i pågående undersökningar som sattes i gång innan utträdet, så om Netanyahu hade kommit på besök någon gång nästa år hade de fortfarande behövt överlämna honom, förklarar Pål Wrange (bilden).
– Man kan inte komma undan just i detta fall.
Eftersom Israel inte är medlem i domstolen skulle Netanyahu dock kunna hävda att han är immun, menar Pål Wrange. Immuniteten är juridiskt omstridd, men kan hävdas gälla för statschefer, regeringschefer och utrikesministrar som inte är med i systemet – däremot inte den tidigare försvarsministern Yoav Gallant.
Jag kan inte riktigt säga hur det här kommer behandlas i EU, förutom att det blir ytterligare en sak som läggs Ungern till last.
– Medlemsstaterna har avtalat bort den immuniteten mellan sig, så vår statsminister eller kung hade kunnat åtalas inför ICC. Domstolen själv menar att det gäller även tredje stater, men Ungern hade kunnat komma undan med ett sånt argument då det inte är riktigt avgjort i folkrätten.
I ett sms till Flamman bekräftar Mark Klamberg, också folkrättsprofessor, att Ungern kommer ha svårt att komma undan just ordern mot Netanyahu även om man går ur omedelbart. Han påpekar även att EU har ett samarbetsavtal med och gemensam policy gentemot ICC sedan 2006, och att ett utträde ”skulle skapa ytterligare problem mellan EU och Ungern”. Går Ungern ur ICC hade man blivit det första europeiska landet som lämnar systemet.
Även Pål Wrange menar att landets agerande strider mot EU-rätten, och nämner specifikt unionens ”gemensamma ståndpunkt” från 2001, som han själv var med och tog fram under det svenska ordförandeskapet.
– Jag kan inte riktigt säga hur det här kommer behandlas i EU, förutom att det blir ytterligare en sak som läggs Ungern till last. En hel del pengar har frysts inne.
Donald Trumps utspel den 5 februari om att införa amerikanska sanktioner mot ICC som hämnd för arresteringsordern mot Netanyahu ”togs som ett grönt ljus av den ungerska regeringen”, menar Szabad Europas källa. Enligt Times of Israel väntas Orbán och Netanyahu bland annat diskutera Trumps kritiserade ”Gazaplan”, som skulle innebära tvångsfördrivning av uppemot två miljoner palestinier för att bereda väg för ett ”Mellanösterns Riviera” under amerikansk kontroll.
– Trump har en attityd mot internationella samarbeten, EU och folkrätten som är snarast direkt fientlig. Att det finns en värderings- och intressegemenskap ledarna emellan har stått klart länge, säger Pål Wrange.
Artikeln är uppdaterad den 4 april, efter beskedet om att Ungern drar sig ur ICC.
