– Man ser folk på sociala medier som blir arga när de höjer priserna, men det finns ingen rörelse som kollektivt agerar på det sättet för att pressa politiken.

Jens Hylander har tidigare forskat på biliströrelsen Bränsleupproret, som kallar sig ”Sveriges största folkrörelse” och har mobiliserat hundratusentals mot höga bensinpriser med Facebook som bas. Han menar att en viktig faktor i att en sådan rikstäckande rörelse kunnat uppstå är just att bilpolitiken är mer av en statlig, nationell fråga.

– Kollektivtrafiken ägs av regionerna och i vissa fall kommunerna. Varje prishöjning blir en lokal fråga, där resenärer i Skåne inte blir särskilt påverkade av att SL i Stockholm blir dyrare, och tvärtom, säger Jens Hylander.

Att locka folk från sina bilar till kollektivtrafiken var i många fall, exempelvis i Tyskland, en uttalat inflationsdämpande åtgärd.

– Det blir svårare att bygga en nationell riktad vrede mot politiken. Folk vi intervjuade för det pratade om att ”Tysklandsbiljetten” gjort kollektivtrafiken till en gemensam angelägenhet på ett sätt den inte hade varit tidigare.

Hans senaste studie, gjord ihop med den tyska forskaren Till Koglin från Lunds universitet, gick ut på att kartlägga vilka europeiska länder som subventionerat kollektivtrafiken de senaste åren. Sommaren 2022 skedde något som märktes även utanför det smala forskarspåret: Tysklandsbiljetten, även känd som D-ticket eller ”49-euro-biljetten”.

Nu kunde tyskarna resa kollektivt genom hela landet på ett enda månadskort för motsvarande en femhundring. Miljöpartiet föreslog ett ”Sverigekort” till motsvarande pris våren 2023, och Vänsterpartiet hakade på kort därefter med ”Sverigebiljetten” för 450 kr.

– Ska vi klara våra klimatmål är det helt centralt, säger Malin Östh, Vänsterpartiets transportpolitiska talesperson.

I veckan meddelade Naturvårdsverket att Sverige med dagens politik inte beräknas nå några av de nationella klimatmålen – varken till 2030, 2040 eller 2045.

Malin Östh (bilden) menar att 2024 är det första året då effekterna av nuvarande regerings klimatpolitik på allvar börjar synas i statistiken. Hon tar specifikt upp att utsläppen från vägtrafiken, som stadigt minskat sedan 2007, ökade med hela 18 procent under året.

– Det är ett dramatiskt och allvarligt trendbrott, som visar vart regeringens politik leder. Vi behöver börja gynna hållbara transportslag, och där är Sverigebiljetten en viktig nyckel, säger hon och tillägger:

– Men det handlar också om att knyta ihop samhället. Att bygga ut, säkerställa allas rätt till god tillgänglighet och motverka ”transportfattigdom” väger minst lika tungt. I mitt hemlän [Östergötland] lade man ned ett stort antal landsbygdslinjer för några år sedan, och det är en trend vi ser i flera län. Den nationella nivån har tagit ett kliv tillbaka.

På kontinenten ser läget annorlunda ut. Jens Hylander berättar hur forskarna sett att nästan en tredjedel av länderna i Europa infört ”ganska stora” subventioner till kollektivtrafiken de senaste fem åren.

– Att locka folk från sina bilar till kollektivtrafiken var i många fall, exempelvis i Tyskland, en uttalat inflationsdämpande åtgärd, berättar Jens Hylander.

Ett fåtal länder, som mini-storhertigdömet Luxemburg, hade avgiftsfri kollektivtrafik redan före pandemin. Där var Jens Hylander med familj nere och åkte spårvagn förra året, utan att behöva ladda ned någon app eller förbereda sig på något slags kontroll, något han beskriver som en ”häftig upplevelse” och ”befriande känsla”.

– Men sedan dess har vi Spanien, Portugal, Malta, Ungern, Irland… En ganska spridd skara länder med ganska olika motivationer. Det finns ingen tydlig vänster-höger-linje utan det rör sig snarare om en övergripande krisrespons, menar Jens Hylander.

– Det finns en grund att bygga vidare på här, och jag utgår från att det är ett politiskt val om man inte vill det.