Tusentals aktivister planerar att vandra genom den egyptiska öknen för att nå gränsposteringen i Rafah och tvinga militären att släppa in biståndet. Men först måste de övertyga både egyptiska och israeliska myndigheter. ”Målet är att skapa en politisk kris”, säger aktivisten Kleoniki Alexopoulou.
Den andra maj i år avbröt Greta Thunberg och andra aktivister ett försök att segla från Malta till det blockerade Gaza under banderollen Freedom flotilla efter att fartyget attackerats av israeliska drönare. Nu ska ett nytt försök göras, och enligt planerna ska det ske samtidigt som aktivister gör samma sak till fots. Initiativet March to Gaza har i skrivande stund samlat tusentals aktivister från fler än 30 länder. En av dem är Kleoniki Alexopoulou från den grekiska delegationen.
– Den högsta prioriteten är att stödja och försvara det humanitära biståndet och få de israeliska myndigheterna att ta emot det. Inget bistånd har släppts in i Gaza på över tre månader. Lastbilarna står vid gränsen i Rafah, säger hon (bilden) till Flamman.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Tanken är att de omkring 2 000 deltagarna ska börja vandra från Egypten den 12 juni tills de når gränsövergången mot Gaza i Rafah. Väl där kan aktivisterna inte göra så mycket, tillstår Kleoniki, eftersom gränsen är militariserad och kontrolleras av Israel.
– Målet är att skapa en politisk kris vid gränsen och tvinga våra egna regeringar att skydda oss om den israeliska militären ger sig på oss.
Ett potentiellt hinder är dock Egypten, en militärdiktatur vars regering inte ser med blida ögon på demonstrationer och är mån om att hålla gränsen till Gaza stängd.
Om de egyptiska myndigheterna säger nej kommer vi ställa in det och försöka anordna en manifestation i Kairo i stället. Men om de inte säger någonting kommer vi att genomföra det ändå.
– För att lyckas med detta måste vi först pressa de egyptiska myndigheterna att låta oss passera, för det är ett militariserat område. Vi väntar fortfarande på tillåtelse och vi vet inte om vi kommer att få det. Om de säger nej kommer vi ställa in det och försöka anordna en manifestation i Kairo i stället. Men om de inte säger någonting kommer vi att genomföra det ändå, säger Kleoniki.
Aktivisterna har redan bokat bussar från Kairo. Därefter kommer de att vandra i tre dagar, främst under kvälls- och nattetid på grund av värmen.
– Jag tror personligen att någon kommer att stoppa oss vid en kontroll på vägen om de inte låter oss nå Rafah.
Initiativet till marschen togs av en grupp aktivister, varav många är läkare, akademiker och journalister med långvarig erfarenhet av arbete för ideella och humanitära organisationer. Organisationen är indelad i nationella sektioner, där en delegat från varje land ansvarar för ett specifikt område, såsom strategi eller internationell rätt. Bland sektionerna är de tyska och franska de största.
– Frankrike har över 400 personer i sin delegation, säger Kleoniki.
Därtill kommer de aktivister som stödjer initiativet i de olika nationella grupperna på plattformen Telegram och som i vissa fall uppgår till flera tusen. Andra länder där man var tidigt ute att ansluta sig var Kanada och Schweiz. I en andra våg anslöt sig aktivister i länder som Grekland och Sverige, medan folk från USA gick med väldigt nyligen.
En av de svenska medlemmarna är Vänsterpartiets tidigare riksdagsledamot Lorena Delgado Varas.
– Det [här] gör vi helt enkelt för att kräva att blockaden ska hävas, att hjälpen ska nå fram och att folkmordet måste stoppas. Det räcker inte med ord från politikerna, från makteliten, utan det kräver handling, säger hon i en video på Facebook.
Organisatörerna är måna om att hålla initiativet politiskt oberoende och ekumeniskt.
– Det är inte ett ideologiskt vänsterprojekt, utan det handlar om humanitärt bistånd. Men i många nationella grupper är vänstern dominerande, till exempel den grekiska, säger Kleoniki.
– Vi vill också ha stöd från påven och kyrkan.
