Är poesin den nya romanen? Det menar åtminstone den norska kritikern Eirik Vassenden i en långessä i Vagant. Vi applicerar hans resonemang på den svenska lyriken, och ger exempel på mer eller mindre lyckade försök att skriva berättande poesi. Mikaela berättar om sitt besök på Lillehammers litteraturfestival, som gett henne insikter om svenska kritikers barbarism och Vigdis Hjorths alkoholism. Lyra spekulerar i poesins död, Agri resonerar om vårt cinematografiska tänkande och så beskriver vår huspsykolog de tre personlighetstyperna: poet, prosaist och essäist. Dessutom berättar vi om vår helt operversa sommarläsning.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!