Men med borttagna matkrav finns risk för ett annat offer: den billiga krogmaten.

– Det är mest pommes som går här.

För att servera alkohol krävs i dag ett utrustat kök som erbjuder mat fram till 23. Nu har reger­ingen dock tillsatt en utredning som ska lämna förslag på att kraven tas bort. Inga partier har vänt sig mot förslaget, och endast nykterhets­förbundet IOGT-NTO vill behålla dagens reg­ler. Matkravet fyller sin funktion och är därmed värt att behålla, förklarar de för Flamman.

När bartendern på det populära ölhaket Car­men på Södermalm får frågan om de serverar mat blir han stött. Kanske misstänker han att jag är inspektör.

– Självklart! Det är krav.

När det klargörs att han talar med en journa­list lättar stämningen.

Om det inte var krav då?

– Då hade jag helst sluppit.

Tjejen som sitter vid bardisken med ett halv­drucket vinglas samt en Red Bull kan bekräfta.

– Under tiden jag har suttit här har jag sett tre tallrikar gå ut.

På kultursidorna rasar sommardebatten om att svenskar aldrig får ha kul. Trädgården ris­kerar bygglovet på grund av klagande grannar, och från Karlstad till Malmö nekas ställen utan inomhusplatser att sälja alkohol.

Men med borttagna matkrav finns risk för ett annat offer: den billiga krogma­ten. Vi vet alla hur tråkigt det är att lämna sitt sällskap för att springa till korvmojen när man missat middagen. Och varför man då beställer en pommes.

– Vi är en pub, maten är enkel. En höstdag kan det gå hundra rätter och en sommardag ingen, säger barten­dern på Carmen.

Han tycker att det är bra att krogar har mat, då folk blir mindre berusade.

– Många tror att det är vatten som gäller om man är för full, men mat betyder mest.

Matkravet infördes under 1860-talet. Syftet var både att försvåra alkoholförsäljning, och att minska berusningsgraden.

Måltidsforskaren och etnologen Richard Tellström, känd från bland annat SVT:s Histo­rieätarna, menar dock att folkhälsan inte varit det enda skälet till lagen. Han pekar också på Sveriges lutherska arv.

– Under 1800-talet växte en skötsamhetsidé fram från den lutherska pietismen, att man ska arbeta i sitt anletes svett. Frikyrkorörelsens nykterhetsideal härstammar också därifrån.

Han berättar att pietismen förespråkar nyk­terhet, liksom att avstå från allt som leder bort tankarna från ett liv i Kristi efterföljd, som dans, spel och tobak.

– I stället för att man samlas kring öl började man dricka kaffe tillsammans. Men även det be­gränsades, då det sågs som en form av njutning.

Enligt Richard Tellström är svenskarna pietister än i dag – och verkar till och med sätta momsen utifrån hur roligt man har.

– Det är 25 procents moms om du dansar med någon till musik. Men står du och tittar framåt mot en scen, då är det ett kulturuttryck med 6 procents moms.

Han menar också att alkoholreglering histo­riskt varit ett sätt för borgerligheten att kont­rollera arbetarklassen.

– Under sent 1800-tal och början på 1900-ta­let med anarkismen, kommunismen och fasci­smen var man rädd att de kunde gynnas av att dricka alkohol, eftersom man blev mer våldsam i sitt temperament.

För att få dricka ute krävdes fram till 1970-ta­let att man också åt något – så uppkom den klassiska ”ölgåsen”, smörgåsen som behövde gå med starkölen, och rätten La Paloma, span­ska för duva – som ”flög” mellan borden när det fuskades med personalens hjälp.

Men det var krångligt och svensk­arna drack mest hemma, och inte till vardags. Sedan hände något.

– Värderingarna har förändrats un­der 2000-talet. Man vill inte längre att staten ska lägga sig i på samma sätt, säger Richard Tellström.

Sista anhalt på Flammans pubrun­da blir anrika Blecktornskällaren. Här syns mestadels ölglas på borden, men också vita dukar och en lång meny med varierad krogmat.

Här satt morfars kamrater från hamnen en gång i tiden. Deras yrkeskår var ökänd för sin törst, medan facket bekämpade den.

Panerad gös med kokt (skalad!) potatis och romsås är dagens fisk på svarta tavlan. Det sma­kar exakt som det ska för 159 kronor.