Men Johnson har haft svårt att få igenom sin egen agenda. Redan i mars 2024, bara efter ett halvår vid makten, förlorade han en omröstning om att ge skydd åt Chicagos tiotusentals hemlösa genom en liten skatt på fastighetsförsäljningar på över en miljon dollar. Nejsidan finansierades av en pengastark koalition av fastighetsbolag och magnater, vars kampanj fick folk att tro att deras egen fastighetsskatt skulle gå upp om förslaget vann.

Det är inte heller bara hans fiender som är ansvariga för missnöjet med borgmästaren. Progressiva kritiker menar att han har svikit sina löften och sålt ut delar av sin plattform. Johnson kom till makten på en protestvåg mot rasistiskt motiverat polisvåld i kölvattnet av morden på George Floyd 2019 och Laquan McDonald i Chicago 2014, och han flirtade med kraven på att strypa finansieringen av polisen. Därför fick han hård kritik av sina väljare när han slöt ett nytt kontrakt med stadens polismyndighet som gav dess anställda stora löneförhöjningar utan några motkrav på reformer.

Progressiva kritiker menar att han har svikit sina löften och sålt ut delar av sin plattform.

Sådana beslut har gjort det svårt för Johnson att återvinna förtroendet, även när han tagit strid mot president Donald Trumps order om att skicka federala migrationsagenter till Chicago för att bekämpa den påstått grasserande brottsligheten. I september utfärdade borgmästaren en exekutiv order som förbjuder den lokala polisen att samarbeta med den federala ICE-styrkan.

Ett dyrt mottagande av över 40 000 migranter på bekostnad av utlovade satsningar på de fattiga områdena i stadens södra delar har också fått många svarta och latinos att vända sig mot Johnson.

Brottsligheten är en ständigt högprioriterad fråga i Chicago. Men i motsats till vad Trump hävdar har Chicago under Brandon Johnsons styre gått från en medelhög andel våldsbrott till en av de lägsta bland amerikanska storstäder – ett tapp på 21,6 procent. Även andelen mord har sjunkit med 32,3 procent, även om siffran 17 per 100 000 invånare fortfarande är förhållandevis hög.

Även om denna trend syns i flera städer och inte nödvändigtvis är Johnsons förtjänst har han inte ens kunnat dra nytta av minskningen: hans förtroendesiffror har bara ökat till drygt 30 från 26 procent i somras. I våras gav siffran 14 procent honom smeknamnet ”USA:s minst populära politiker”. Nya medialt uppmärksammade händelser ser också ut att öka trycket på den omstridda borgmästaren. Förra fredagen dödades en 14-åring och åtta tonåringar skadades i två separata skottlossningar i centrala Chicago efter att tusentals ungdomar tagit sig till centrum för att bevittna tändningen av stadens julgran.

– Händelser som de i går kväll är ett bakslag för oss som stad och det sprider rädsla, sade Johnson vid en presskonferens.

Mycket tyder på att det är en mindre effektiv retorik än Donald Trumps. Presidenten reagerade på skjutningarna med högljudda krav på att den kritiserade ICE-insatsen i Chicago som avslutades för bara två veckor sedan ska återupptas och intensifieras. På plattformen Truth Social beskrev han hur Chicago drabbats av ”massiv brottslighet och upplopp” och skrev att borgmästare Johnson och delstatens guvernör ”vägrar att ta emot hjälp från den Federala Regeringen för en situation som snabbt kan åtgärdas”:

”Folket ropar, TA IN TRUMP!!!”