– Avgiften är inte jättehög, men kan vara avskräckande, säger Mårten Schultz till Flamman.

– En förmögen teknikmiljardär som upplever att hon utsatts för en orättvisa behöver inte ens tänka på dessa saker.

Vad ligger bakom de här förändringarna?

– En huvudanledning är riksdagsbeslut som skruvat om i rättssystemets olika regelverk, och att det inte alltid gjorts en genomtänkt analys av vad resultatet blir när dessa förändringar samverkar. 

Ett exempel är skadeståndsansvaret för barn, som innebär att även personer under 15 år kan bli betalningsskyldiga utan att ha begått grova brott. Barn som rör sig i utkanten av kriminella gäng kan exempelvis dömas till skadestånd i rättegångar mot större nätverk. 

Flickvänner är ett vanligt exempel, säger Mårten Schultz (bilden). Ersättningsnivåerna har i princip fördubblats, vilket i sig har positiva följder för brottsoffer som får ökad ersättning. Men även perifera personer i gängmiljöer riskerar att bli skuldsatta:

– Många går in i vuxenlivet med växande skulder som gör det omöjligt att ha en vit inkomst, säger Mårten Schultz.

– Man kanske inte tycker synd om 15-åriga kriminella, men kommer man från ett förmöget hem hjälper föräldrarna att betala av. Utan resurser växer skulden snabbt. Barn från mindre välbärgade hem riskerar att hamna hos Kronofogden under väldigt lång tid.

I dagsläget finns det två typer av ekonomiskt stöd för personer i tvistemål. Har du en hemförsäkring kan du via rättsskyddet få ersättning för rättegångskostnader. Är din inkomst låg kan du också ta del av det statliga stöd som kallas rättshjälp. 

Tove Järborg (bilden), advokat på Fridh Advokatbyrå, menar dock att båda stöden har brister:

– Människor som saknar ekonomiska resurser riskerar att falla mellan stolarna i systemet med rättsskydd och rättshjälp. Detta är en särskild risk för kvinnor, säger hon till Flamman.

Hon nämner exempelvis kvinnor som lämnat en våldsam relation och vill ha ensam vårdnad av barnen. För att driva en sådan process i tingsrätten, med rättsskydd från sitt försäkringsbolag, behöver hon ha innehaft försäkringen under en viss tid på sin nya adress. Och för att få rättshjälp får hon inte tjäna mer än runt 21 700 kronor i månaden, vilket inte är mycket pengar:

– Om en ensamstående mamma har en inkomst på, låt oss säga 25 000 kr i månaden, står hon alltså utan möjlighet till vare sig rättshjälp eller rättsskydd.

Hon nämner också hur ersättningen till advokater minskat, vilket gjort att stödet hänger på att advokaten orkar arbeta gratis.

Skulle du säga att tillgången till rättvisa har blivit mer av en klassfråga?

– Ja, definitivt. Detta är även ett rättssäkerhetsproblem. Den med pengar kan dock anlita ett privat biträde och betala ur egen ficka, menar Tove Järborg.

Hon säger också att möjligheten till offentligt biträde i asylprocessen kraftigt reducerats, något hon beskriver som ”en klassfråga i allra högsta grad”.

Adine Samadi (bilden), ordförande för kvinnoförbundet Roks, känner igen problemen som Tove Järborg lyfter om kvinnors särskilda sårbarhet:

– Vi ser hur förövare kan utnyttja vårdnadstvister för att se till att kvinnan inte orkar eller har ekonomin att fortsätta. Ibland ansöker förövaren om vårdnad igen redan dagen efter att den tidigare domen blivit bindande, säger hon till Flamman.

Vad gäller rättsskydd har försäkringsbolagen lite olika regler – ibland behöver kvinnor vänta ett år för att få ersättning via rättsskyddet, förklarar Adine Samadi. Andra försäkringsbolag ger ingen ersättning alls, då förövaren och kvinnan ingår i samma försäkring.

– Det som är svårt med vårdnadstvisterna är att det parallellt, i många fall, pågår en polisutredning, och uppklaringsgraden vad gäller mäns våld mot kvinnor är låg. Om polisen lägger ned utredningen har hon också ”inga bevis” på våldet. Därför är vårdnadsfrågorna en så viktig process att ändra på, så att man kan stärka hennes rätt.

Flamman har sökt justitieminister Gunnar Strömmer.