Migrationsverket får också utökade möjligheter att registrera och lagra fingeravtryck och bild på alla som söker uppehållstillstånd i landet. Polisen får också fotografera och ta fingeravtryck i samband med utvisningsärenden.

Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson, Tony Haddou (bilden), beskriver regeringens politik som splittrande:

– Sverige ska vara det fria, öppna och demokratiska samhället. Inte rädslan och misstrons samhälle, som Sverigedemokraterna vill. I slutet av dagen handlar det här om att SD vill ställa grupper mot varandra, säger han till Flamman.

Tony Haddou poängterar även riskerna med att rasprofilering ökar när kontrollerna blir fler och polisens befogenheter luckras upp ytterligare:

– Det Sverigedemokraterna vill med den här syndabockspolitiken är att skapa rädsla och misstro.

Det mest uppmärksammade förslaget är informationsplikten, alltså att offentligt anställda ska larma polis om de stöter på personer i sitt arbete som de misstänker vara papperslösa.

Lagförslaget, som aviserades redan i Tidöavtalet, kritiseras av majoriteten av remissinstanserna. Bland annat Institutet för mänskliga rättigheter, Asylrättscentrum och flera fackförbund larmar om att tilliten till det offentliga kan minska.

Regeringen vill bekämpa skuggsamhället men riskerar en motsatt effekt.

Jämställdhetsmyndigheten flaggar för att personer som vistas i Sverige utan tillstånd kan vara utsatta för människohandel, tvångsäktenskap eller hedersrelaterat våld men inte våga uppsöka myndigheter om de riskerar att bli anmälda.

Trots kritiken väljer regeringen att gå vidare med sex myndigheter som kommer att omfattas av plikten. Att tjänstemän i sommar får axla rollen som gränspolis utöver ordinarie arbetsuppgifter kommer leda till ”fruktansvärda konsekvenser”, enligt Tony Haddou:

– Det kommer att göra människor räddare och otryggare. Man ska komma ihåg att angiverilagen möttes av ett stort folkligt motstånd där ute då facken, hela civilsamhället och organisationer tog kamp mot den.

En av organisationerna som agerat bromskloss för en utbredd informationsplikt är Akademikerförbundet SSR. Med parollen ”Stoppa angiverilagen!” har förbundet uppmanat till debatt och manifestationer, men också tagit fram mallar för att skriva debattartiklar och mejl till politiker som kan påverka opinionen.

Heike Erkers (bilden), ordförande för Akademikerförbundet SSR, menar att förslaget kan ge omvänt resultat:

– Regeringen vill bekämpa skuggsamhället men riskerar en motsatt effekt. Förslaget kan skapa ett större skuggsamhälle där människor undviker kontakt med myndigheter av rädsla för att bli angivna, säger hon till Flamman.

Kan denna typ av lagstiftning göra att förtroendet för myndigheter och staten äventyras?

– Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket är viktiga delar av våra sociala trygghetssystem. Tilliten till våra offentliga förvaltningar är avgörande för att samhällskontraktet ska fungera. Urholkas den tilliten för papperslösa, då är risken överhängande att den urholkas även för andra grupper.

Ni väljer att kalla det angiverilag. Varför?

– Det är precis vad det är, en skyldighet att ange papperslösa personer som man genom sitt yrke kommer i kontakt med. Det handlar inte bara om att informera eller anmäla, utan om att ange den som man misstänker inte har laglig rätt att vistas i landet.

När Flamman ringer Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson, hänvisar han eventuella frågor till Migrationsverket.

Flamman har sökt justitieminister Johan Forsell.