Slaget om orten

Shamso Ali Hassan läser namnet på brevlådan i loftgångens yttersta ände och knackar på den gröna dörren. En man i ljusgrå mjukisbyxor öppnar, och doften av varm mat strömmar ut i kvällsluften.

– Salam aleikum, vi är här från Vänsterpartiet.

Mannen låter blicken vandra mellan besökarna: Shamso i kappa, beige hijab och vit väst med V:s röda nejlika, partikamraten Urban från Huddinge i likadan väst, och jag med en kamera runt halsen. Han tvekar lite.

– Du kommer precis när vi ska börja äta, det blir svårt att stå och prata. Vi fastar, jag ber om ursäkt.

– Jag vet, men du ska få en sådan här, säger hon och räcker över en lapp med rubriken ”Frys hyran!”

Mannen tar emot lappen och stänger dörren. Det är mitten av mars och solen har precis gått ned. Shamso plockar upp en lila metalltermos ur väskan.

– Somaliskt kaffe, säger hon.

Även hon har fastat från både mat och koffein fram till nu. Hon och mannen i dörren är långt ifrån ensamma om att fira ramadan, förstår jag medan vi betar av våning efter våning. Flera av dem vi knackar på hos ska just få äta efter en lång dag utan mat.

Men tidigare än så kan vänsterpartisterna inte gå ut – få av invånarna i Vårby gård har ett jobb man kan sköta från soffan med en laptop.

– Nu vet vi i alla fall att folk är hemma.

När jag såg att SD höll på att komma in i riksdagen 2010 så kände jag att jag vill göra något.

Vi befinner oss precis intill gränsen mellan Stockholm och Huddinge, där vänsterpartister från båda sidor av kommungränsen slagit sig ihop för att knacka dörr i området. På andra sidan mittgången mellan husen rör sig vita västar systematiskt mellan de gröna dörrarna.

Shamso kommer från Stockholmssidan, där hon är aktiv i Vänsterpartiet Skärholmen. Hon är egentligen undersköterska, men jobbar nu också deltid för partiet. Inför höstens val står hon på tredje plats på regionlistan. Hon berättar att hon blev aktiv i partiet 2018, men gick med redan åtta år tidigare.

– För mig var det för att Sverigedemokraterna växte. När jag såg att de höll på att komma in i riksdagen 2010 så kände jag att jag vill göra något, säger hon till Flamman.

– Jag gick med i Vänsterpartiet för att de hade en bra politik, feministisk och antirasistisk. De var längst bort från Sverigedemokraterna.

Ser du fortfarande partiet på det sättet?

– Ja, absolut.

---

– 60 år? Då hade jag varit död sedan länge.

Stephan Guiance, socialdemokrat och ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd, skrattar när vi diskuterar medellivslängden i området.