Han är huvudtalare när plattformen lanseras för en svensk – mestadels tillrest – publik i Visby. Vd Anna Zeiter befinner sig dock i ett annat semesterparadis: Franska rivieran. 

Där har hon deltagit under reklamfestivalen Cannes Lions – och berättar att hon i går stod rakt under Oprah Winfrey på talarlistan. Publiken drar efter andan.

Ambitionerna är höga även för W: målet att bli det första stora europeiska sociala mediet, och dessutom att gå med ekonomisk vinst. Anna Zeiter berättar att idén föddes efter JD Vances tal vid säkerhetskonferensen i München 2025, där han gick till hårt angrepp mot de europeiska ledarna. 

– Jag tänkte att nu behöver Europa en egen social medieplattform, säger hon på videolänk.

Den främsta konkurrenten och förebilden anas redan på namnet: Elon Musks plattform X, tidigare känd som Twitter. De två mikrobloggarna liknar också varandra på ytan, med ett liknande fokus på korta inlägg.

Ännu mer snarlikt är X-utmanaren Bluesky, som lanserades 2023 och har tjänat som förlaga för W. De delar även delar samma ”universum” av användare, via en gemensam infrastruktur som kallas AT-protokollet. Från W-kontot kan man alltså följa användare på Bluesky, och vice versa.

– Vi ser det som en styrka att användarna får tillgång till ett öppet socialt nätverk i stället för att låsas in i en enskild plattform, säger Ingmar Rentzhog, och tillägger:

– Samtidigt är verifierade människor kärnan i W.

Plattformen kräver nämligen att alla användare verifierar sin identitet, något som görs både manuellt och med hjälp av AI. Den som skapar ett nytt konto uppmanas att skicka in en fotografi på sitt pass, alternativt sitt id-kort och ansikte.

Syftet, säger man, är att undvika bottar och premiera verkliga människor. Identifieringen sker via en egen säkerhetsapp som drivs av det separata aktiebolaget W Identity AB.

Ingmar Rentzhog säger att det samtidigt kommer vara möjligt att kommentera anonymt efter att ens identitet väl verifierats. Men de som skriver under eget namn kommer att få ett litet märke och bli mer synliga i flödet.

Innebär inte det att konton på de andra plattformarna, som inte kräver verifiering, kommer att nedprioriteras?

– Vår ambition är inte att nedprioritera människor för att de använder andra appar på AT-protokollet. Tvärtom tror vi på valfrihet och interoperabilitet. Men i takt med att W växer kommer vi att utveckla fler funktioner som gör det enklare för användare att välja om de vill fokusera på verifierade människor, hela nätverket eller olika kombinationer däremellan.

Där skiljer sig W från X, där det är vanligt med stora anonyma konton. Samtidigt har X varit en plats där människor under anonymitetens skydd kunnat diskutera känsliga frågor. Inte sällan har det ofiltrerade samtalet urartat i hat – men det finns också andra exempel.

Ett sådant är ”Lärartwitter”, där svenska lärare kunnat kritisera skolsystemet utan att ta politisk ställning under eget namn.

Skoldebattören Marcus Larsson (bilden) twittrade från början under namnet Skolinkvisition, och beskriver anonymiteten för både honom och mindre konton som ”hjälpsam” för att få i gång debatten om marknadsskolan och lärares arbetsvillkor.

– Det hjälpte nog till att skapa en lite tuffare och ifrågasättande ton, säger han till Flamman.

Ingmar Rentzhog får frågan om det inte trots allt finns en poäng i att kunna välja anonymiteten:

– Jo, det är ju därför vi även tillåter det. Så länge som du verifierat din identitet på förhand.

Han lovar också att all data kommer att lagras i Europa.

Handlar det också om att förekomma de regler som flera EU-länder inför kring identitetsverifiering?

– Ja, men vi vill göra det för att vi tycker att det behövs. Genom att bygga det här så gör vi något som de som bestämmer reglerna kommer att gilla. 

– Som europeiskt bolag kan vi inte strunta i europeisk lagstiftning. Men vi hoppas också att vi leder vägen till en bättre lagstiftning.

Han säger att han personligen inte är en anhängare av åldersgränser i sociala medier, som Storbritannien nyligen införde och även flera svenska partiet föreslagit.

– Jag tror att man snarare bör reglera vad man får göra i social media än att förbjuda det helt. Vi måste ju följa lagstiftningen, men jag tror att vägen framåt är att tänka igenom vad man faktiskt tillåter.

Om man ser till extremerna, vad kommer ni tillåta? Porr? 

– Nej.

Hets mot folkgrupp?

– Nej, det är ju till och med ett brott. Sedan vill vi ju skapa en hatfri miljö. Många kommer ha åsikter om att man tillåter för mycket eller tillåter för lite. Där kommer vi att försöka balansera.

– Men om någon postar att jorden är platt kommer det gå att lägga till kontext för att rätta det.

Om någon begår ett brott, typ hets mot folkgrupp eller olaga hot, kommer ni dela mer av den personens information till polisen?

– Ja, om man är skyldig att lämna ut information så lämnar vi ut det.

Ni har ambitionen att finnas i hela världen. Har ni samma inställning när det gäller auktoritära länder?

– Vi följer europeisk lagstiftning där vi verkar. Sedan får vi ta ställning till vilka regler vi behöver följa i andra länder.

– Men det enda sättet någon kan koppla en anonym användares identitet till ett konto är om de både har tillgång till användarens fysiska telefon och till den data som användaren själv har valt att lagra där.

Han skriver också att W förlorar tillgången till användarnas identitetshandlingar eller biometriska data efter att verifieringsprocessen är över.

W är en ovanlig plattform på fler sätt. Till skillnad från Facebook och X försöker man inte ens odla en myt om att vara startad i ett garage av tekniknördar. Plattformen har redan kontor i Bryssel och Paris, och i den rådgivande kommittén sitter bland annat Sveriges tidigare finansminister Pär Nuder och Tysklands tidigare vice förbundskansler Philipp Rösler.

Den första mjuklanseringen ägde dessutom rum på elitforumet Davos i Schweiz – och därefter i Bryssel. Trots att den fortfarande är stängd för vanliga användare har den lockat till sig stora namn som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som har ett av plattformens största konton. 

”Kommissionen är närvarande på över 15 plattformar, och vi är särskilt glada över att ansluta oss till en som är baserad i Europa med ambitionen att främja öppna och säkrare konversationer på internet”, skrev de från ett officiellt konto i samband med Bryssellanseringen, där man också länkade till W.

Det har också spridits ett rykte via sajten Cryptopolitan om att W finansierats med 500 miljoner kronor av EU. Uppgiften återges av Elon Musks AI-genererade uppslagsverk Grokipedia, men beskrivs av Rentzhog som ”helt felaktig”.

– Det finns ingen sådan finansiering. W är finansierat av privata investerare.

Han säger att han samtidigt inte ser något konstigt i att bolaget fått stöd från EU-kommissionen:

– Det är ganska naturligt att europeiska institutioner också väljer att använda europeiska alternativ, på samma sätt som många offentliga aktörer strävar efter att använda europeisk infrastruktur inom andra områden.

Att kommissionen varit positivt inställd till W har samtidigt enligt Euractiv lett till anklagelser om att man favoriserar ett enskilt bolag. En av kritikerna är Alice Stollmeyer, ordförande i stiftelsen Defend Democracy. Hon säger till Flamman att kommissionen ”verkar ha en preferens för att lyssna på vissa typer av intressenter och experter framför andra”.

– Att bara vara en europeisk plattform är inte tillräckligt, säger hon till Flamman.

– Om du inte förändrar den underliggande affärsmodellen och designen kommer det inte hjälpa demokratin.

Hon beskriver sig också som ”oroad” över vad hon beskriver som en trend mot mer identitetsverifiering.

– Även om det görs med goda intentioner kommer det med stora risker.

Ingmar Rentzhog säger att han har respekt för att det finns olika uppfattningar i frågan, men håller inte med:

– Ett av de största problemen på dagens sociala medier är att samma person kan skapa hundratals konton för manipulation, trakasserier eller desinformation. Om man vill komma åt det problemet måste man också kunna säkerställa att det finns en verklig människa bakom varje konto.

Han säger att plattformen är ett försök att ”adressera några av de grundläggande problem som har vuxit fram på sociala medier under de senaste 15 åren”, och nämner bottar, trollfabriker, falska konton och manipulerade samtal.

– Man behöver inte hålla med om vår lösning, men vi tror att ett öppet socialt nätverk med verifierade människor är en viktig del av svaret.