Sverige rustar upp i en rasande takt. Försvarsbudgeten har mer än fördubblats sedan 2022, och i år mönstrar unga även för det civila försvaret. Dessutom vill KD att värnplikten ska breddas ytterligare och omfatta alla unga. Men vad tycker egentligen de unga själva? Flamman undersöker försvarsviljan bland Sveriges yngsta beskyddare.
För snart tio år sedan återinfördes den allmänna värnplikten i Sverige, och för två år sedan gjorde Sverige slut med sin 200 år långa neutralitet när landet gick med i Nato.
Samtidigt återaktiverades civilplikten på nytt, vilket innebär att unga som mönstrar i år även kan även kallas till utbildning inom kommunal räddningstjänst. På sikt kommer dessutom fler områden, som bevakning och cybersäkerhet, att läggas till civilplikten. Även nya uppgifter inom bland annat vården och transportsektorn utreds.
Kristdemokraterna vill dessutom gå ännu längre. I juni meddelade de ett förslag på att utöka värnplikten. Samtliga unga som gått ut gymnasiet ska genomföra någon form av allmän försvarsutbildning i minst två månader.
Förra året gick 124 000 elever ut gymnasiet. Förslaget skulle alltså innebära en betydande ökning från de cirka 9 000 unga som gör lumpen årligen i dagsläget.
Det nya förslaget splittrar de svenska ungdomsförbunden.
En av dem som är positiva är My Kårlycke (bilden), förbundsordförande för Ung vänster. Även om förbundet är generellt kritiskt till den militära upprustningen ser hon positivt på att värnplikten och totalförsvaret är ”folkligt”, och att fler unga får testa på att arbeta med samhällsnödvändiga funktioner:
– Allmän värnplikt är en förutsättning för demokratisk kontroll över militären och att försvaret är representativt för resten av befolkningen, säger hon till Flamman.
– Att den allmänna värnplikten omfattar många minskar också risken för en yrkesmilitär, där en liten grupp människor har väldigt mycket våldskapital.
Allmän värnplikt återinfördes i Sverige 2017 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, efter att ha avskaffats sju år tidigare. Även då välkomnade Ung Vänster förslaget, och beskrev den allmänna värnplikten som ”viktig”.
Finns det inte en risk att utökad värnplikt leder till ökad upprustning, som ni är emot?
– Risken med det här förslaget är att man skickar ut en massa värnpliktiga att jobba med det här i några månader, eftersom man vill visa att Sverige rustar upp för krig. Det är inte långsiktigt.
– Men gör man det som en långsiktig plan, för att helt enkelt investera i hela samhället och se till att de här värnpliktiga också får en chans att kanske få ett jobb i vården, barnomsorgen eller brandkåren till exempel, då är det ju bra.
Desto mer skeptisk är Marcus Willershausen (bilden), vice ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Han anser att den allmänna värnplikten borde avskaffas helt och hållet:
– Den gör ju att vårt yrkesförsvar inte prioriteras lika högt, vilket är ett ganska stort problem när det gäller försvarsmaktens möjligheter till en stabil personalförsörjning, säger han till Flamman.
– Men grundproblemet är att vi tvingar fler ungdomar att göra värnplikten, trots att de inte vill det.
KD:s förslag kallar Marcus Willershausen för ”orealistiskt”, och ett sätt för äldre generationer att säga åt unga att ”sträcka på sig och bidra”:
– Jag tror inte att försvaret finns till för att uppfostra unga människor till att bädda sängen, säger han.
Finns det inte en poäng i att försvaret är representativt för befolkningen?
– Jo, men det är inte det överordnade syftet med att vi har en försvarsmakt.
– Både från höger och vänster blir försvarspolitik ett medel för annan politik. Det handlar om att man vill ha god integration eller att man vill uppfostra ungdomar. Försvarspolitiken borde prioritera det som faktiskt är viktigt – att försvara Sverige mot yttre hot.
Ett starkt civilförsvar ser Marcus Willershausen som positivt, men han ser det samtidigt inte som det ”mest avgörande verktyget” för att få in fler i totalförsvaret.
Vad är alternativet för att stärka det civila försvaret?
– Man kan ha fungerande samarbeten med relevanta företag och satsa mer på att locka människor med bra villkor och information.
– Jag tror inte att just plikten är det viktigaste verktyget.
Hanna Lindqvist (bilden), språkrör för Grön ungdom, tycker att deltagande i totalförsvaret ska vara frivilligt i så hög utsträckning som möjligt – men menar inte att den allmänna värnplikten ska skrotas helt och hållet.
– Det ska kunna vara frivilligt i största möjliga mån, men sedan måste man ju se till att vi har ett bra försvar, säger hon till Flamman.
– Men jag tror inte att tvång är vägen dit, utan snarare att man får uppmuntra till det i så fall.
Hur ska man göra det?
– Precis samma saker som när vi pratar om att stärka välfärden. För det är ju det absolut mest grundläggande i vårt civila försvar – att vi har en fungerande välfärd och infrastruktur.
–Vi behöver anställa fler, vi behöver rusta upp vägar och järnvägar så att de fungerar. I dag är det så illa att tågen i Ukraina har bättre punktlighet än våra tåg i Sverige. Det är ganska pinsamt.
Vad gäller Kristdemokraternas förslag kallar hon det ”trångsynt” att bara ta in fler värnpliktiga:
– Det vanligaste som människor behöver göra i kris och krig är att fortsätta precis som vanligt – vare sig det är arbete på skola, sjukhus eller vad det än kan vara för att fortsätta upprätthålla samhället.
– Vi har ju behövt höja försvarsbudgeten i och med inträdet i Nato, det är bra och behövligt, men vi behöver också lägga de pengarna på rätt saker och inte bara människor vid fronten.
Du säger att det är bra att försvarets budget ökat, men Natosamarbetet, hur ser ni på det?
– Grön ungdom vill att vi ska lämna Nato på sikt. I framtiden vill vi snarare se ett bättre försvarssamarbete inom EU och Skandinavien. Vi ser att man inte kan lita på USA, som har hotat med att invadera andra Natoländer. Det är inte det en grund för en välfungerande försvarsallians.
– Men som omvärldsläget ser ut just nu vore det oklokt.
