”Är din skola hotad?”

Den frågan möter elever som går in på hemsidan ”Rädda Min Skola”. Svaret går att lista ut med hjälp av en sökbar karta.

”1 335 skolor i Sverige drivs som aktiebolag. Sök din skola eller din kommun och se om den är en av dem som kan tvingas stänga.”

Kampanjen frontas av Kaj Marinov, MUF-aktiv och tidigare ordförande för Moderat Skolungdom. Men kampanjen beskriver sig som oberoende, och som Marinov själv skriver på hemsidan hade initiativet ”inte varit möjligt utan stöd och hjälp från Almega Utbildning”.

I ett sms till Flamman beskriver sig Kaj Martinov som ”jättetacksam” för deras hjälp:

”Att organisationer som tror på det fria skolvalet stödjer ett sånt här initiativ tycker jag är naturligt. Vi har fått hjälp med fakta och merch”, skriver han.

På instagramkontot @raddaminfriskola kan man följa hur kampanjen besöker flera privatägda gymnasium i Göteborg – Sjölins, NTI, Klara Teoretiska och Sigrid Rudebecks – samt även i Sundsvall. De poserar med elever, som fått gratis t-shirts med ”I <3 min skola” och ”I <3 friskolor” på, samt tygpåsar och kepsar med texten ”Rädda min skola”. Almega betalar.

”Eleverna har varit oroliga av möjligheten att en dag inte längre kunna plugga här”, skriver kontot under bilderna från Klara teoretiska gymnasium.

”De vill ha kvar sin friskola, punkt.”

Hemsidan argumenterar för att S, V, MP och L ”har sagt att de vill stänga skolor som drivs som aktiebolag”, utan hänsyn till ”hur bra skolan fungerar, hur nöjda eleverna är eller att familjerna själva valt den”. 

Skulle ett förbud mot aktiebolagsdrivna skolor verkligen innebära att välfungerande skolor ”stängs ner”, snarare än tas över eller byter huvudman?

”Ett förbud träffar de skolor som drivs i den formen, och i dag går många elever i sådana skolor. Det finns inget färdigt svar från förslagsställarna på vem som ska ta över, hur en omvandling ska gå till, eller vad som händer med elever mitt i sin utbildning”, svarar Kaj Martinov.

”Så länge de frågorna saknar svar är det rimligt att ställa frågan och prata om det.”

Varannan friskola kan tvingas stänga i en ”nedläggningsvåg”, menar man – något friskolor själva uppgett kommer ske om skolpengen sänks med sex procent, i en Almega-beställd undersökning. 

Man skriver även att ”friskolornas genomsnittliga överskott är cirka tre procent, och det mesta återinvesteras i verksamheten”. Men enligt kritiker som Marcus Larsson från tankesmedjan Balans osynliggör siffrorna de riktigt stora koncernernas vinstmarginaler.

– Det är rätt trist att man försöker få det att låta som att varje elev är i riskzonen för att plötsligt stå på gatan, snarare än att föra en debatt mellan vuxna om vad som faktiskt ska ske om man förbjuder skolaktiebolag, säger Marcus Larsson till Flamman om kampanjen.

– Ett barn som läser detta tänker bara ”det står att min skola ska stängas”. Hade detta bara varit från en enskild MUF:are, så visst. Men att Almega Utbildning, som i alla andra sammanhang pratar om hur dålig debatten har blivit, sponsrar denna typ av knep?

Elever uppmanas skriva under hemsidans namninsamling, vilket Kaj Martinov menar att ”över 800 gymnasieelever” gjorde bara första veckan. De kan välja att kryssa i en ruta som delar deras e-postadress med Almega Utbildning, och måste också kryssa i en annan som intygar att de är äldre än 13 år – ”eller har vårdnadshavares godkännande att skriva under”.

”Om du är under 13 år behöver du en vårdnadshavares godkännande för att skriva under och för att lämna din e-postadress. Det bekräftar du med kryssrutan i formuläret”, förtydligar hemsidan längre ner.

– Det kunde stått ”du behöver vara över 13”. Som det är nu vänder sig man ju till barn under 13 år, säger Marcus Larsson, och tillägger:

– Att man uppmanas ringa sin mamma först är av mer akademisk betydelse. 

Almega Utbildning hänvisar vidare Flammans frågor, men skriver att ”vår bild är att det handlar om gymnasieskolor”. Kaj Martinov bekräftar att de bara besökt sådana, och att skrivningen om 13-åringar på hemsidan finns av juridiska skäl:

”Enligt lagen går gränsen för när en ung person själv kan samtycka till personuppgiftsbehandling på nätet vid 13 år. Eftersom vem som helst i teorin kan hitta en öppen namninsamling måste den informationen finnas där. Men vår kommunikation riktar sig till gymnasieelever, som själva gjort ett aktivt skolval.”