Bland förstagångsväljarna mellan 18 och 21 vann högerpartierna en nästan lika förkrossande seger. I båda valen samlade Moderaterna och SD nästan hälften av rösterna, helt på egen hand. De tre vänsterpartierna – S, V och MP – lyckades bara samla ungefär en tredjedel av de unga väljarna.

– Det är väldigt tydligt att unga blivit mycket mer höger, sade MP:s dåvarande språkrör Rebecka Forsberg till SvD.

Vänsterprofilen och Flammanskribenten Mathias Wåg var desto mer drastisk i ett inlägg på X:

”Generation Greta kastades in i pandemin. Ut kom Generation Adolf.”

Sedan dess har medier från Kvartal till Dagens Nyheter gett luft åt idén om en högervåg bland de unga.

Men något verkar ha hänt. I maj frågade SCB unga mellan 18 och 24 om deras partisympatier. Gruppen var till stor del samma unga som för fyra år sedan röstade övervägande blått i riksdags- och skolvalet – de som gick i åttan då är förstagångsväljare i höst.

I mätningen syntes inget spår av en konservativ våg. I stället landade Sverigedemokraterna på drygt 14 procent – en bit under Vänsterpartiet. 

I Verians junimätning, som mätt sympatier bland unga mellan 18 och 29 år, ser det liknande ut. Även där skulle de rödgröna kamma hem en majoritet, även utan Centerpartiet. Tidöpartierna landar tillsammans under 40 procent.

Samtidigt finns det mätningar som pekar åt andra hållet. En av dem är Som-institutets mätning Svenska ungdomstrender, en del av vad man själva kallar ”den mest ambitiösa regelbundna tvärsnittsundersökningen i Sverige”.

Där identifierar sig fler unga som ”något eller klart” till höger än vänster, och fler instämmer i påståenden om att Sverige borde ta emot färre flyktingar – även om populariteten för sex timmars arbetsdag också växer stadigt.

Så varför ser det ändå inte ut att bli en promenadseger för Tidöpartierna bland de unga?

Alexander Cenusa, 27, ser inte ut som stereotypen av en konservativ ung man. Med sin välansade mustasch och handgjorda tatueringar på armarna ser han mer ut som en naturvinsbartender från Södermalm än en ung sverigedemokrat.

– Jag var libertarian när jag var yngre. Ung och dum, säger han till Flamman.

– Sedan läste jag lite Ayn Rand, jag tror det var typ Urkällan, och insåg att hon är helt psykotisk. 

I dag är han inte bara konservativ – han är ordförande för Konservativa förbundet, en organisation som riktar sig mot universitets- och högskolestudenter.

Den övergripande konservativa vågen kommer att hålla i sig oavsett om vi har en socialdemokratisk regering eller en konservativ borgerlig regering.

Tidigare har han arbetat som politisk sekreterare för Gabriel Kroon, Sverigedemokraternas starke man i Stockholm. Men trots att siffrorna pekar nedåt för Tidöpartierna är han inte orolig över framtiden.

– Den övergripande konservativa vågen kommer att hålla i sig oavsett om vi har en socialdemokratisk regering eller en konservativ borgerlig regering.

– Jag tror det är en generell trend, lite som med global uppvärmning. Vissa år är det kallare, vissa år är det varmare, men trenden är riktad åt ett visst håll. 

Han menar att undersökningarna bland förstagångsväljare inte alls pekar på en tillbakagång för konservatismen, utan snarare på dess seger:

– Nu har även socialdemokratin anammat lite av de här konservativa värderingarna. Man börjar prata om migrationen och svenska värderingar och vad har vi för gemenskapspunkter.

Högern hade haft den naturliga chansen att vinna de här ungdomarna om de inte hade fuckat upp på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.

– På samma sätt har borgerligheten börjat anamma de här frågorna under de senaste tio åren. Tidigare har det varit mycket fokus på skattepolitik och ekonomi, och man har tappat de här mjukare frågorna. 

Genom intervjun identifierar han genomgående konservatismen med mjuka värderingar.

– Som när Ulf Kristersson talade i Almedalen: det handlade om barnfamiljer, att man ska göra det lättare att kunna uppfostra sina barn tryggt. Förra året nämnde Ebba Busch avsaknaden av positiva maskulina ideal för unga män.

Men när du beskriver konservatismen i de här mjuka termerna, tycker du att regeringen har drivit den politiken under de senaste åren?

– Nej, inte nödvändigtvis. Men om man lägger ihop alla förslag så kan man se en skiftning åt det konservativa hållet.

Har det varit för hård konservatism?

– Nej, jag skulle nog inte säga att det har varit hårt på det sättet. Ibland har man förmedlat saker konstigt. Till exempel tandvårdsreformen, där man gick ut och sa att man skulle ta bort gratis tandvård för unga. Men man nämnde inte att det handlar om att ge de äldre, som har sämre tandhälsa, ett värdigare liv och en lättare vardag.

Jag tänker framför allt på invandringsfrågan, där man till slut har backat en del. Gick de ut för hårt?

– Nej, skulle jag inte säga. Det är en komplex fråga, där olika partier väljer olika linjer i hur man kommunicerar kring det. Då kan vissa vara lite hårdare och vissa lite mjukare. 

– Men jag ser vart de är på väg med att stärka medborgarskapet, med slutmålet att de här människorna som har kommit hit ska bli medborgare och likvärdiga i systemet.

På andra sidan gal-tan-stängslet står Grön ungdom, vars moderparti ofta räknas som ett av Sveriges minst konservativa partier. 

Hanna Lindqvist är ett av förbundets två språkrör. Hon säger att hon ”delvis” märker av en konservativ skiftning bland unga.

– Men det beror också på hur man definierar konservativt. Det finns ett behov av ekonomisk trygghet som delvis kan associeras med konservatism. Att äga sin bostad, att ha koll på sina egna pengar, att skatten ska vara låg. Unga i dag har inte tilltro till att staten och regeringen ska lösa ekonomin. Så då behöver unga själva ta det ansvaret.

– Högern hade haft den naturliga chansen att vinna de här ungdomarna om de inte hade fuckat upp på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. De två grejerna går ut över unga jättemycket.

Hon beskriver unga som ”trygghetssökande” – och säger att det är en relativt ny sak att de söker sig vänsterut.

– Vi vill att man slutar utvisa våra kompisar, att Ryssland inte påverkar oss och våra barn, att unga inte påverkas genom algoritmer.

I stället menar hon att samma unga delvis fångats upp av vänstervindar, och listar politiker som New Yorks socialistborgmästare Zohran Mamdani och Zack Polanski, ledare för De gröna i England.

– Jag tycker absolut att vi ser en vänstervåg. Många unga kan relatera till de här idéerna om att ha mer fritid och att få sina grundläggande behov uppfyllda av samhället, säger hon till Flamman.

– Kom det fram en grabb med pullover och piké för fyra år sedan gjorde jag mig beredd på att debattera kärnkraft och bensin. Nu kan de ställa intresserade frågor om hur vi ska lösa bostadsbristen. Det är en enorm skillnad.