Varje år försvinner troligen tusen miljarder dollar ut från utvecklingsländer i form av olaglig kapitalflykt. Det är tio gånger mer än allt bistånd från de rika länderna.
Pengarna kommer huvudsakligen från tre källor. Den minsta av de tre är intäkter från korruption, som eliten i utvecklingsländerna stjäl från samhället. Den andra, och väsentligt större, källan är organiserad brottslighet. Den största källan är dock kommersiell aktivitet inom stora transnationella företag. Metoden är ofta intern felprissättning som gör att överskott kan flyttas ut från landet som intäkterna kommer ifrån och in i länder eller jurisdiktioner med mycket låg eller ingen skatt, alltså skatteparadis.
Intresset för hemlighållen, olaglig kapitalflytt och skatteparadis har ökat starkt på senaste tiden, mycket på grund av att de rika länderna ser att också deras skatteintäkter försvinner. Men det är utvecklingsländerna som blir avgjort hårdast drabbade av dessa skadliga ekonomiska strukturer.
De stora pengaströmmarna som går fel väg – från de fattiga till de rika – måste stoppas. Öppenhet om internationella finansiella transaktioner är nödvändigt för att det ska komma till stånd.
Samtidigt måste utvecklingsländerna hämta in större delar av ekonomin till samhället. I genomsnitt utgör det offentligas andel av ekonomin i utvecklingsländerna bara hälften av andelen i de rika länderna. Delvis kan det skyllas på internationell skattekonkurrens. Storföretagen spelar på rädslan för bristande investeringar och skaffar sig lukrativa avtal där staten gör avkall på stora intäkter. Delvis kan det skyllas på bristande kapacitet att driva in de skatter som faktiskt finns.
Dessutom måste offentliga intäkter och utgifter övervakas av landets egna medborgare. Civilsamhället måste hålla den styrande makten ansvarig, både för bättre skatteindrivning och för användandet av dessa intäkter. Då kan demokratin få ett reellt innehåll. Eftersom öppenhet om internationella och inhemska pengaströmmar hänger samman, är kamp mot skatteparadis också en utsträckt hand till demokratin.