Den 4 februari genomfördes en generalstrejk med landets största fackliga konfederationer, däribland initiativtagarna Turk-Is och de radikalare facken Disk och Kesk, till stöd för arbetarna vid det gamla sprit- och tobaksmonopolbolaget Tekel.
På 81 orter ägde aktioner och arbetsvägran rum bland arbetare och sympatisörer. Turk-Is-ledaren Mustafa Kumlu betecknade dagen som lyckad och menade att åtminstone tiotusentals människor protesterade.
– De aktioner som påbörjades av Tekel-arbetarna har fått genomslag i samhället, men det finns brister när det gäller att minska produktionen, sa Kesk-ledaren Sami Evren till Bianet.
I protest genomför hundratals personer från landets vänsterpartier och arbetare hungerstrejker. Runt tio arbetare har förts till sjukhus i samband med försämrat hälsotillstånd på grund av hungerstrejken, skriver nyhetssidan Sol.

Kränkta rättigheter
Anledningen till konflikten, som började i december, är privatiseringen av Tekel som inneburit att arbetare fått sparken när fabriker börjat läggas ner. De drabbade har erbjudits tillfälliga jobb med osäkra anställningar och lägre lön. Valet står mellan att bli arbetslösa eller att få tillfälliga jobb med inskränkta rättigheter.
Aktionerna tappade kraft då mindre fackförbund drog sig ur inför den 4 februari. Detta beror främst på att arbetarna står mot AKP-regeringen, som satt hård press mot både facken och sympatisörer. I Ankara hotade guvernören Kemal Önal bland annat med att aktionerna var ”illegala” och att de som stödde strejken kunde ”räkna med konsekvenser”.
Facken har svarat att aktionerna ligger i linje med konstitutionen och påminde allmänheten om att Turkiet har fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter för överträdelser i liknande fall.

Missnöje med regeringen
– Egentligen är antalet deltagare inte viktigast eftersom arbetarna har visat en stor bestämdhet. De talar om att vara i sina strejktält i två år!, menar Funda Basaran, docent vid Ankara-universitets kommunikationsfakultet.
Premiärminister Recep Tayyip Erdogan, från det konservativa och marknadsliberala AKP, betecknade strejken som ”orättfärdig” och ”ideologisk” vid en presskonferens i Ankara. Han säger att regeringen inte kommer att ändra ståndpunkt och att man vid månadsslutet ska agera mot de strejkande. Vad det innebär är ännu inte klart, men regeringen har tidigare hamnat i svåra konflikter med arbetare, inte minst under första maj-demonstrationer de senaste åren, då polisen gått våldsamt fram mot demonstranter.
I färskt minne finns även kravallen i höstas när protesterna mot IMF slutade med att en civil person dödades av polisens tårgasattacker mot demonstrationer.

Ingen lösning inom sikte
– Tekel-motståndet har svetsat samman arbetare, offentliganställda och folkrörelser. Regeringen står ensamma, sa Disk-ledaren Süleyman Celebi om AKP:s situation.
AKP:s popularitet väntas minska, samtidigt som vänstern och arbetarrörelsen ser Tekel-konflikten som en viktig injektion. Konfliktens fortsättning och hur länge hungerstrejkerna kommer att fortsätta är ännu oklart. Men inget tyder på att någon lösning är inom sikte och för var dag som går blir frågan större och känsligare för regeringen. Således är Tekel-strejken historisk och har nu blivit en fråga som handlat om långt mer än blott fackliga rättigheter för ett fåtal.