De senaste veckorna har det rapporterats om usla förhållanden för grisar på svenska farmar. Bilder på skadade grisar hopfösta på trånga ytor utan halm eller något annat att böka med har kablats ut i medier. Samtidigt har möjliga orsaker till den bristande djurhållningen inte diskuterats särskilt mycket.
– Det här är ett tydligt exempel på hur illa det är att som Miljöpartiet vika sig i sitt EU-motstånd, säger Viking Bengtsson, yrkesfiskare och ordförande i föreningen Hallandsfiskarna.
Fri handel stort hinder
Han känner igen en del av problemställningen från fiskeribranschen och menar att EU:s regler om fri handel är ett stort hinder för god djurhållning. Kortfattat innebär reglerna att offentlig verksamhet är bundna att välja det billigaste alternativet. Det är inte möjligt att ta miljöhänsyn, sätta upp kriterier om god djurhållning, eller välja närproducerat, då det strider mot konkurrensreglerna.
– Det finns till exempel folkhögskolor här i Halland som säger att de helst vill handla av lokala fiskare, men hindras av upphandlingsreglerna.
Det blir svårt, eller omöjligt, för svenska djuruppfödare att hålla en god standard för djuren då man utsätts för konkurrens från länder med en mycket lägre måttstock för djurskydd.
– Här har vänstern en kanonchans att konkret visa på hur EU:s regelverk fungerar.
God djurhållning kostar
Kristofer Franzén driver bloggen Mat och politik. Han tycker att diskussionen om kött och djurhållning ofta har fel fokus när köttproducenter kräver att regelverk ska luckras upp ytterligare.
– Människor måste inse att det inte går att få bra kött för 79 kronor kilot. Vi kan inte konkurrera med exempelvis Danmarks priser. Danmark har billigare kött men till priset av en djurhållning under all kritik. Vi skulle kunna konkurrera med kvalitet istället.
För ungefär ett år sedan flyttades ansvaret för djurskyddsinspektörer över från kommunerna till länsnivå. Då fanns en oro bland många att djurskyddet skulle bli lidande, bland annat för att anslaget till länen ansågs vara otillräckligt och snedfördelat.
– Nu blir det uppenbart att inspektörerna inte har tillräckliga resurser.
Fel om grisar
Samtidigt påpekar Kristofer Franzén att en del av rapporteringen från grisfabrikerna har varit inriktad på fel saker.
– Det har skrivits mycket om att grisar har ätit på andra döda grisar. Men det hör till grisars naturliga beteende. När en gris blir skadad eller dör ger sig de andra på den. Det som borde vara det mest allvarliga är att grisar har det för trångt och saknar halm, men det väcker kanske inga stora rubriker.
Har vi kommit för långt ifrån ursprunget av maten vi äter?
– Det har varit så till viss del, men jag tycker mig märka att intresset har börjat komma tillbaka på senare år, säger Kristoffer Franzén, som själv har planer på att starta ekologisk grisuppfödning i mindre skala.
