Skillnaderna mellan olika skolelever har ökat de senaste åren. Den slutsatsen drar Statistiska centralbyrån, som gjort en sammanställning av elevers resultat de senaste tio åren.
Färre behöriga till gymnasiet
Det genomsnittliga betygspoänget elever får när de slutar årskurs nio har ökat från 201 poäng till 209, enligt SCB. Samtidigt har andelen elever som inte uppnår behörighet till gymnasiet ökat från nio till elva procent. ”I Sverige finns tydliga skillnader mellan hur olika grupper av barn klarar sin skolgång”, skriver SCB i sin rapport.

SCB pekar i sin rapport på FN:s barnkonvention, som är tydlig med att högre utbildning ska vara tillgänglig och åtkomlig för alla barn.
Föräldrarnas utbildningsnivå har stor inverkan på hur det går för barnen i skolan, enligt SCB.
Bland barn vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning var läsåret 2007/08 vart tjugonde barn inte behörigt till gymnasiet. Motsvarande siffra för barn med föräldrar, vars högsta utbildning är grundskola, är vart tredje barn.

Meritvärdet är summan av de 16 bästa betygen i slutbetyget och ligger till grund för intagningen till gymnasieskolan. De elever som har invandrat efter skolstarten har lägre meritvärden än övriga, även när hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsnivå.
Meritvärdena för barn födda i Sverige med en eller båda föräldrar födda utomlands har närmat sig resultaten hos övriga. Bland barn födda utomlands är meritvärdet på samma nivå som för tio år sedan och andelen obehöriga till gymnasiet har ökat. En förklaring till den sämre utvecklingen i denna grupp är att en större andel barn idag än för tio år sedan har bott en kort tid i Sverige, enligt SCB.