Nu uttrycker en del bedömare oro över att det rekordsnabba accepterandet kan leda till kyligare relationer mellan EU och de länder på Balkan som ansökt om medlemskap tidigare.
– Vi måste säga ja till Island, men även till Kroatien, säger Österrikes utrikesminister Michael Spindelegger, från konservativa ÖVP, till Reuters.

Han tillägger att det skulle ”se märkligt ut” om Island blev medlem före Kroatien. Just nu finns tre länder med kandidatstatus till EU-medlemskap, Kroatien, Turkiet och Makedonien.
Flera andra östeuropeiska länder håller i olika grad på att förhandla om ett framtida medlemskap.

För exempelvis Montenegro tog det fyra månader efter att landets ansökan lämnades in innan landet fick ett besked motsvarande Islands, enligt euobserver. För Kroatiens del har förhandlingarna dragit ut på tiden på grund av en olöst gränskonflikt med Slovenien.

Island redan anpassat

Det finns ett motstånd på vissa håll mot en EU-utvidgning mot Öst.
Men en ytterligare bidragande orsak till att Islands medlemsansökan hittills har gått smidigt beror på att landet deltar i EES-samarbetet och på det viset redan har anpassat stora delar av sin lagstiftning till EU.
Trots det är det inte säkert att Island blir ett EU-land. Beslutet att ansöka om medlemskap i unionen var resultatet av en kompromiss mellan de isländska socialdemokraterna och det EU-skeptiska Vänstergröna som sitter i regering tillsammans. Finansminister Steingrimur Sigfusson har uttalat sig om att hans parti, Vänstergröna, förbehåller sig rätten att när som helst stoppa anslutningssamtalen om EU inte tillmötesgår de isländska kraven.