TEGUCIGALPA / 090703 / För varje dag växer demonstrationerna mot kuppregimen. I dag torsdag samlades över 25.000 honduraner redan klockan 8 på morgonen och inledde sin marsch mot landets kongress som bevakades av både utposterad militär som ungdomar organiserade i den Folkliga motståndsfrontens egen självförsvarsstyrka.
De enda vapnen de har är sina händer som de binder samman för att beskydda demonstranterna och för att förhindra att polisprovokatörer infiltrerar och slår sönder den fredliga karaktären som fem dagars massmanifestationer har haft. Inför hela världen har Honduras’ demokratiska krafter visar att det inte är de som har tagit till våld, utan de som har störtat både demokratin och som nu slår ner kvinnor, barn, gamla och alla som ifrågasätter kuppregimen.
President Zelaya till Honduras på lördag
Igår onsdag meddelade president Manuel Zelaya från Panama, där han deltog som Honduras legitime statschef i installationen av landets nye president Ricardo Martinelli, att han anländer till Honduras på lördag. I hans sällskap kommer 300 journalister, Brasiliens president Lula och Argentinas ledare Cristina Kirchner samt OAS’ (De amerikanska staternas organisation) generalsekreterare, Miguel Insulza.
Regimen har hittills högmodigt avvisat dessa uppgifter och sagt att de ska arrestera president Zelaya när han kommer. Men den hittills självsäkra tonen hos kuppens interimledare Micheletti, i Honduras döpt till ”Gorriletti” (efter gorilla), börjar bli allt darrigare.
I morgon (fredag) anländer en OAS-delegation till Honduras och har klart deklarerat att den inte kommer för att förhandla, utan förklara att de 72 timmar som OAS har gett kuppregimen för att återupprätta demokratin och förbereda Zelayas återkomst börjar rinna ut. Men många betraktar med misstänksamhet OAS’ agerande av ren självbevarelsedrift och menar att organisationen förhandlar bakom ryggen på Zelaya med kuppresidenten Roberto Micheletti för en ”smidig” reträtt.
I morgon eftermiddag anländer också fredspristagaren och mayaindianskan Rigoberta Menchúu. Hon kommer att träffa pressen och folkrörelsen. Men redan klockan 8 på morgonen avgår en massdemonstration från Honduras’ lärarhögskola som kommer vara förstärkt med ursprungsbefolkningen och bönder som för varje timme anländer till Tegucigalpa.
Stoppades av militären
I morse kunde den relativt seriösa radiostationen Radio Globo börja sina sändningar igen. Den har varit stängd sedan militärkuppen i söndags morse och syftet var att förhindra telefonsamtal från landsbygden som det som anlände klockan 9 i morse när en kvinna från staden Tocoa, vid atlantkusten, meddelade att militären hade stoppat bussarna som mer än 600 människor, de flesta bönder och lärare, färdades i.
Deras mål var Tegucigalpa men de fick sina ID-kort beslagtagna av militären som varnade dem för att bege sig till huvudstaden.
– Vi kommer från Olanchito i länet Yoro och vi har passerat tio militärspärrar där militären har tvingat oss ner från bussar eller stannat privatbilarna som hundratals av oss har färdats i. De rev upp våra väskor, gick igenom alla vrån och skrymslen i bilar och bussar. Men de lyckades inte stoppa vår färd för att återinsätta vår president på presidentposten, säger Juanita som är en 40-årig lärare.
Ursprungsfolk framme i huvudstaden
Juan Vazquez representerar indianfolken i Honduras organiserade i COPINH. De är från ursprungsbefolkningens centrum, La Esperanza, i länet Intibucá och de har liftat, rest på lastbilsflak eller gått över berg, skogar och djungler för att anlända till Tegucigalpa.
I söndags omringades deras högkvarter i La Esperanza av tungt beväpnad militär.
– Militären omringade oss men vi bröt denna inringning för vi är soldater i tjänst hos Morazan och Lempira (Honduras’ befrielsehjältar mot den spanska kolonialismen) och kan alla dessa vägar. Alla vägar till Tegucigalpa i landet är militariserade. På grund av det delade vi upp oss i små och många grupper för att vilseleda militären. Vi har inte gett upp för vår uppgift är att återföda republiken igen. Därför tillåter vi inte att de ska begränsa vår rätt som folk inom staten, säger Vazquez, omgiven av dussintals kamrater, många av dem utan skor eller typiska indiansandaler.
I likhet med den enorma folkrörelse som för varje dag växer fram i Honduras kräver de att val till en grundlagsstiftande församling utlyses som kan utarbeta en ny grundlag som förbjuder staten att sälja ut landets och ursprungsbefolkningarnas naturresurser. Detta inkluderar vatten, skogar och andra naturresurser som ger nationen Honduras sin identitet och framtid.
– Vi upplever hur vårt vatten, jord, hälsovård och utbildning privatiseras, säger Vazquez som tillhör Lenkafolket. Men i Honduras finns också Tolipanos.
Kubanska läkare och lärare i indianområden
För dessa stora minoriteter i Honduras har president Manuel Zelayas regering inneburit vissa framsteg, som till exempel förbindelserna med Kuba och anslutningen av Honduras till ALBA, det Bolivarianska alternativet för Amerika.
– Med ALBA har det kommit många kubanska läkare som behandlar, opererar och undersöker befolkningen gratis i områden och regioner där en honduransk läkare aldrig tidigare har satt sin fot. Alfabetiseringsmetoden ”Yo si puedo”, visst kan jag, har fungerat i alla våra samhällen och gjort slut på analfabetismen, en historisk händelse för våra folk.
– Presidenten hade innan han störtades inrättat ett speciellt ministerium för tvåspråkiga minoriteter i landet för att vi ska kunna få utbildning också i Tawuaka, Pech, Garifuna (de svarta), Miskito och Tolupanspråken. I dag har vi ett utbildningssystem som tillfredsställer imperialismens och kapitalismens behov som inte är folkens och som definitivt inte är vårt utan som istället bryter ned vår kulturella identitet.
Mordhotade
Vazquez menar att Manuel Zelaya är den ende presidenten i Honduras’ historia som bjudit in indianfolken i presidentpalatset för att lyssna på dem och notera deras behov och krav.
– Under 500 år av kolonialisering har de har berövat oss våra marker, skogar och våra rättigheter, till och med vårt språk Lenka har de berövat oss. Dessa saker måste förändras i en kommande ny grundlag där ursprungsbefolkningarna kan ta aktiv del i utövandet av landets och våra folks framtid.
Han menar att den nya kuppregimen är raka motsatsen och berättar att alla ledare inom COPINH är hotade till både livet som att arresteras av regimen eftersom de deltar i de massiva protesterna i Honduras. Trots förföljelserna stoppar de inte sin kamp förrän Manuel Zelaya återigen kan träda in i presidentpalatset och inta sin post.
Militär tvångsrekrytering av barn och ungdomar
– Det finns regioner i dag där militären tvångsrekryterar till och med barn till att delta i militärens barbari trots att kongressen för ett par år sedan lagstiftade om att detta inte längre får förekomma i Honduras.
Trots att det är hundratals människor från ursprungsbefolkningen som anlänt till Tegucigalpa, vilket innebär att login är ett stort problem under natten eftersom det råder utegångsförbud efter klockan 10.00, menar COPINH-ledaren att det inte är något problem för ”Morazans och Lempirars soldater”.
– I Tegucigalpa finns det kamrater och organisationer som är sammansvetsade i vår gemensamma kamp och i deras solidaritet ryms inte bara vi utan tusentals fler kamrater. Vi har deltagit i hungerstrejker och ockupationer av delar av kongressen under flera månader och vi är beprövade i denna kamp.
