Med raf: stadsgerilla bidrar h:ströms förlag med en viktig pusselbit till den pågående RAF-renässansen. Här får “RAF-kollektivet” tala med egna ord.

En central del i dessa texter från 1970-tal är, intressant nog, RAF:s analys av den borgerliga statens militarisering. Denna militarisering är i sig reaktionär och är ett led i den internationella imperialismens krig mot den proletära socialismen, skriver RAF:s ledning.

Att “kriget mot terrorismen” idag är global förutsågs av RAF:s teoretiker.

RAF ville avslöja statens fascistiska karaktär. “Gerillasoldaternas” aktioner skulle skapa såväl oreda som sympatier hos “folket” som reagerar mot statens övergrepp. Men detta skedde aldrig, tvärtom så alienerades RAF-fångarna alltmer ifrån det proletariat som de en gång i tiden ville väcka. De isoleras inte bara fysiskt i specialfängelser, utan även politiskt och till slut också intellektuellt alltmer från sin samtid.

RAF-ledningens trots allt teoretiska briljans mynnar så småningom ut i en intellektuell fyrkantighet och en alltmer oresonlig belägringsmentalitet.

Till en början är tonläget i deras pamfl etter hånfullt och självsäkert, analysen maoistisk och sålunda optimistisk. Huvudmotståndaren är de socialdemokratiska reformisterna som stabiliserar det kapitalistiska herraväldet. I det slutgiltiga manifestet, Meinhofs och Baaders politiska testamente, förklaras att den tyska proletära massan inte kan väckas.

Det är en såväl fascinerande som frustrerande läsning.

Läsaren har nog svårt att känna någon närhet till författarna. Alla dessa provokationer som är inbakade i pamfl etterna träffar inte längre. RAF:s kamp har, precis som hela 1970-talets vänsterpatos, samlat på sig mycket damm, blivit museal. Redaktören Bo Cavefors utvecklar för övrigt i förordet ett slags generaliserande teori om “rebeller”. Den teoretiska referenspersonen är ingen mindre än den tyska statsrättsteoretikern Carl Schmitt, en inspirationskälla för såväl de tyska ur-nazisterna som den franska postfascistiska högern.

RAF-medlemmarna torde nog vända sig i sina gravar.