Enligt arbetsgruppen bakom programförslaget Kulturkompassen ska vi inte ”tala mer om kulturens innehåll och den kultur som finns i den kommersiella världen” (Flamman nr 07-09) och vi ska självklart inte som Per Sundgren ”bejaka den ökande kommersialiseringen av kulturlivet”. Denna argumentation är som jag ser ohederlig – ingen har påstått att vi ska bejaka kommersialismen – och visar på ett problem som bara är alltför vanligt inom dagens vänsterparti. Bäst blir programmen om vi slipper ta hänsyn till den existerande verkligheten.

För det måste väl ändå vara så att även arbetsgruppens medlemmar ibland tvingas besudla sig genom att nedstiga i den kommersiella kulturvärld där vi andra ständigt befinner oss när vi köper skivor, böcker, tidningar och ser på tv. Och pinsamt nog är ju mycket av det som produceras av högsta kvalitet. Självklart ska vi inte försköna denna kommersiella värld – det är ju på grund av dess brister som vi behöver en offensiv offentligt finansierad kulturpolitik – men vi måste förhålla oss till den. Det duger inte, vilket tycks vara arbetsgruppens uppfattning, att blunda för eller fördöma den verklighet som är våra väljares.