Runt 400 kronor mindre i månaden. Det kan en genomsnittlig pensionär få år 2010. Med den ekonomiska krisen slår nämligen systemets broms till – helt automatiskt.
Det nya pensionssystemet, som infördes år 2001, innebär att utgifterna för pensionerna ska ha ett tak.
När ekonomin försämras och systemet går med underskott, ska en automatisk broms slå till.
– Vad man inte räknade med var ett sådant stort börsfall som vi haft det senaste året, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) till DN.
En faktor är att pensionernas nivå beräknas utifrån en enda börsdag – den 31 december – och därför kan svängningarna bli ganska kraftiga.
Pensionerna sänks ändå
– Man räknar fondvärdet ett visst datum, säger Lars Gustafsson (kd) till Göteborgs-Posten, och om börsen var låg just den dagen slår det på pensionerna hela året, det är helt orimligt.
Han ingår i en arbetsgrupp tillsammans med de övriga partierna bakom pensionssystemet, socialdemokraterna, moderaterna, fp och centern. Nu har de gett Försäkringskassan i uppgift att mildra effekterna av systemet.
– Men tanken med systemet var just att komma bort från ett sådant här kortsiktigt tänkande.
Det säger Försäkringskassans pensionschef Ole Settergren till DN.
– Det är olyckligt att politikerna talar om kompensation till pensionärerna. Det mer eller mindre uttalade syftet verkar vara att undvika de lägre pensioner som systemets logik fordrar, i den ekonomiska situation som vi befinner oss i, säger han till DN.
Dessutom kommer pensionerna att sänkas ändå, säger han, på grund av det dåliga ekonomiska läget.
”Inte populärt om 20 år”
”Systemets opolitiska hjärna”, kallas bromsen av sex forskare, som kräver att PPM-systemet avskaffas. De skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten att ett pensionssystem ska innebära ”att de som arbetar försörjer de gamla liksom de arbetande tryggt kan lita på att dagens barn en dag kommer att försörja dem”. I dagens system kan så mycket som 30 procent av pensionen utgöras av premiepensionen, hävdar forskarna, varav företagsekonomen Dick Forslund och statsvetaren Claes Belfrage är två.
Bara vänsterpartiet och miljöpartiet stod utanför pensionsuppgörelsen. Den skulle vara bred och långsiktig. Kritiska röster höjs nu mot att pensionsuppgörelsens partier går in och modifierar systemet när det fungerar just så som det var tänkt – bara för att bromsen slår till just ett valår. Wiwi-Anne Johansson (v) är suppleant i riksdagens socialförsäkringsutskott. Hon menar att vänsterpartiet varnade för bland annat bromsens effekter.
– Det är pensionärerna som ska betala bördan för att vi inte har någon tillväxt, det är hur befängt som helst!
År 2005 sa dåvarande statsminister Göran Persson, bara fyra år efter att uppgörelsen trätt i kraft:
– Det kommer inte att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort.
Individen får ta risken
Ulla Hoffmann, som satt för vänsterpartiet i pensionsarbetsgruppen då reformen togs fram, menar att skillnaden mot det gamla ATP-systemet är att individen idag tar hela risken.
– Det är stabilt för nationalekonmin, man vet vad det kommer att kosta, sade hon till Flamman redan för ett drygt år sedan.
– Systemet delar inte ut mer än det finns i inkomster. Skulle det bli sämre tider, finns en broms, så man måste sänka pensionerna. Den risken var det staten som tog i ATP-systemet.
