Musa Dogan har tidigare fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av att han bedömdes vara i behov av skydd. Nu har turkiska interpol begärt honom utlämnad.
– Det är två bestämmelser som kommit i konflikt med varandra. Musa Dogan kan räknas som en politisk fånge. Då krävs speciella förutsättningar för att bli utlämnad, men det kan fortfarande ske i vissa fall, säger Dogans advokat, Sten Åke Larsson, till Flamman.
Musa Dogan var aktiv socialist i Turkiet. 1993 dömdes han till livstids fängelse, på grund av sin politiska aktivism. Senare omvandlades straffet till 30 år. Efter att ha deltagit i en hungerstrejk i fängelset som fick till följd att han blev allvarligt sjuk, fick han tillfälligt permission.
Under den tiden lyckades han fly landet och fick för ett par år sedan permanent uppehållstillstånd i Sverige. Redan då var hans fängelsedom i Turkiet känd, det var till och med ett av skälen han anförde för att få stanna i Sverige.
– Man kan på goda grunder anta att det finns skäl för honom att inte återvända till Turkiet, säger Sten Åke Larsson.
Exakt vilka brott Musa Dogan sägs ha begått är fortfarande inte helt utrett, men enligt Sten Åke Larsson rör det sig i vart fall inte om våldsbrott eller aktiva terrorhandlingar.

Kan riskera tortyr
För närvarande sitter Musa Dogan häktad i Växjö. Turkiet har fram till den 6 mars på sig att komma in med en officiell begäran om utlämnande. Därefter prövas ärendet i Sverige.
– Han mår skit just nu. Han är väldigt uppgiven och vägrar att äta, säger Sten Åke Larsson som nyligen träffat Musa Dogan.

Prövning ska göras
Flera personer och organisationer har reagerat på Turkiets begäran om utlämning. ”Med tanke på Musa Dogans sjukdom och behandlingen av politiska fångar i turkiska fängelser kommer han troligtvis att bli torterad och kanske avlider han långt innan han blir frisläppt”, skriver en rad turkiska kulturföreningar i ett pressmeddelande.
Enligt organisationen Human Rights Foundation of Turkey har minst 29 personer avlidit i häkten och fängelser i Turkiet under 2008.
Madeleine Seidlitz, jurist på Amnesty, förklarar att en prövning om utlämning sker i flera steg.
– Först utrönar man vad personen är anklagad för och om det över huvud taget är ett brott i Sverige, sedan tittar man även på hur väl underbyggda anklagelserna är och om det finns risk för att personen ifråga kan utsättas för tortyr, dödsstraff eller kroppsstraff.

I sista hand är det regeringen som beslutar om utlämnande.
– Det är inte självklart att någon blir utlämnad för att det kommer in en begäran om det. För inte så länge sedan var det en tjetjensk man som begärdes utlämnad till Ryssland. Där gick Sverige emot Rysslands krav.
Utlämning får inte beviljas om en person riskerar allvarlig förföljelse på grund av exempelvis sin politiska eller religiösa uppfattning. I beslutet kan även tas hänsyn till en persons ålder och hälsotillstånd.