Förra året satsade staten 1,1 miljard kronor på samordnad rehabilitering. Men Försäkringskassans uppföljningssystem SUS har blivit ett fiasko. Det skriver fackförbundstidningen ST Press.
Det går inte ens att se hur många som får del av stödet.

Uppföljningssystem
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår tillsammans med kommuner och landsting i lokala gemensamma potter för rehabilitering av sjukskrivna. För att kunna utvärdera insatserna byggdes uppföljningssystemet SUS upp och togs i drift i december 2004, enligt ST Press. Försäkringskassan kan inte svara på hur mycket SUS har kostat hittills. Under 2006–2008 var kostnaderna totalt drygt fem miljoner kronor, men för 2004–2005 finns utgifterna inte särredovisade.
Alla som är inblandade i samordnade rehabiliteringsprojekt ska rapportera in till SUS, som förvaltas av Försäkringskassan. Men det gör inte alla.
– Vi vet därför inte hur många som registreras av det totala antalet personer som får del av gemensamma rehabiliteringsinsatser, säger Janett Eriksson på enheten för partnersamverkan på Försäkringskassan, till ST Press. Men inrapporteringen har blivit bättre det senaste året.

Syftet med SUS var att man skulle kunna se vilka individer som varit med om samverkan, hur mycket den kostat och resultatet av samverkan – det vill säga hur det gått för berörda personer. Men någon total bild går inte att få fram ur uppföljningssystemet SUS.
Det rör sig om mycket satsade pengar för rehabilitering som man därmed inte kan överblicka effekterna av, enligt ST Press – 1,1 miljard kronor under 2008.
Det finns också tekniska problem samt problem med behörighet för åtkomst av systemet.