Ipred, lagförslaget som ska göra det lättare att spåra olaglig fildelning, har debatterats hett. Nyligen medelade regeringen att den backar något från ursprungsförslaget.
Satsa på lagliga distributionsformer, i stället för att lägga resurser på att jaga fildelare. Det tycker internetexperten Nanok Bie, i en krönika för tidningen Journalisten. Bie menar att med Ipred kommer tekniken att utvecklas mot mer kryptering och anonymisering på nätet.
Försvårar andra utredningar
André Rickardsson, dataingenjör och IT-säkerhetsexpert, menar att Ipred rentav kommmer att försvåra utredningar om till exempl barnpornografi.
– Hittills har det inte funnits några incitament för den breda massan att skaffa anonyma IP-adresser men om lagstiftningen går igenom som planerat kommer den marknaden att explodera, säger Rickardsson, som också tidigare varit avdelningsdirektör på Säpo, till Svenska Dagbladet.
André Rickardsson ser även ett mått av rättsosäkerhet när det gäller redan genomförda rättegångar, där IP-adresser har anförts till en å alads nackdel.
– I inget fall har det i någon tingsrätt bevisats vem som har haft fingrarna på tangentbordet då olaglig fileningen har genomförts. I det enda målet som gått vidare till hovrätt har innehavaren av internetabonnemanget friats då åklagaren inte har kunnat styrka vem som satt vid datorn, säger han till SvD.
– Trots att hovrättsdomen borde vara vägledande fortsätter tingsrätterna att döma innehavarna av internetabonnemangen utan att det är styrkt vem som satt vid tangentbordet.
Kritiken mot Ipred har handlat om att internetleverantörer kan åläggas att lämna ut innehavare av IP-adresser till privata aktörer, enbart vid misstanke om olaglig fildelning. Det har tolkats som att till exempel film- och skivbolag kommer att begära ut uppgifter om vem som innehar en IP-adress varifrån det misstänks att olaglig fildelning skett. Därefter kan bolagen tvinga IP-adressens innnehavare att betala en straffavgift, under hot om åtal. Kritiker menar att detta innebär att privata bolag förses med polisiära befogenheter.
I förra veckan meddelades att regeringen backar en smula från ursprungsförslaget. Lagen kommer inte att bli retroaktiv, som tidigare föreslagits.
Mikael Oscarsson (kd) säger till SvD att hans parti velat se just den lösningen.
– Det är något vi har tagit för givet. En lagstiftning ska vara förutsägbar. Man ska veta att det gäller från och med nu, när det är klubbat alltså, säger han.
Muf säger ja till privat fildelning
Moderata ungdomsförbundet beslöt på sitt förbundsstämma i söndags att säga ja till fildelning för privat bruk. De fyra borgerliga ungdomsförbunden har tidigare sagt att man tänker agera mot Ipred och därmed gå gemot sina moderförbund.
Kritiker menar att regeringen med Ipred vill gå längre i jakten på fildelare, än vad det EU-direktiv, som regeringen hänvisar till, stipulerar.
– Grundprincipen är att vi har ett direktiv som Sverige måste uppfylla, säger justitieminister Beatrice Ask (m) till SvD.
Kritiker har efterfrågat bättre avvägning mellan brott och metoder för brottsbekämpning.
– Det där är en komplicerad diskussion, av det skälet att man är beroende av tekniken och hur det faktiskt fungerar, säger Ask till SvD. Det man kan tycka är en liten aktivitet kan göra stor skada. Men grundprincipen är naturligtvis att man inte ska ta i med tuffare metoder än man tror behövs.
