Om man vill vara nykter en stund. Hur gör man?
Inget problem, säger Kajsa Snygg från tidningen Allt om smak. Man kan dricka en flaska utan att bli full.
Kan man inte, säger jag.
Testpanelen blir osäker. Bettan som brukar sörpla vin i tv4 säger att årets vin, Botticelli, smakar gamla kalsonger. Rustik känsla, fotsvett och lagård. Smaklökarna slås ut direkt.

Bättre med Rojas, säger nån. Den har en lätt fläkt av ekfat, lingon, blåbär och sommarvindar på ängar där unga kvinnor dansar i genomskinliga mantlar.
Jaha, då vet man, säger värdinnan och låter nästan ironisk. Hon är expert på gin.
Fast stämningen ändå betryckt. Det är det där med gränser. Man vill ju vara fri.
Arne från lantbrukarnas tidning Allt om svin tittar på sin hustru. Hon smuttar lite på nåt gult.
Det är jag som kör, säger Arne.
Hans hustru ler och ställer ifrån sig glaset.
Ja, idag är det hans tur, säger hon.
Varför dricker du inte i så fall, säger Arne.
Jag gör ju det, säger hon.
Man ser att han blir arg. Först blir han bara lite arg men efter en stund stirrar han nästan hatiskt på henne. Han vänder sig till hela panelen.
Vi gjorde ju upp, säger han. Ikväll var det hon som skulle få dricka. Och så blir det så här.
Blir hur då? frågar hon.
Klart man blir arg, säger han. Så lite som hon dricker. Det betyder ju att ingen av oss egentligen dricker.

Man kommer inte ifrån, säger jag. Det är sprit i maten också. Dom flamberar biffarna. Och desserten är blandad med likör.
Biffen brinner i skymningen, säger Kajsa Snygg som brukar bli poetisk så här dags. Hon har bara druckit två pannor så hon talar nästan rent.
Va trevligt vi har, säger jag. Kul att prata om nåt väsentligt.
Men om man är fattig, säger Arnes hustru. Vad ska man göra då?
Ginstuvad bräckkorv, säger värdinnan. Det är gott.
Eller blodpudding, säger jag. Vodkamarinerad.

Ja, det måste ju finnas nåt för dom fattiga också, säger Arnes hustru, som har socialt samvete.
Det är synd om dom fattiga, säger Kajsa Snygg.
Dom har fått det bättre, säger Arne. Jag vet. Jag har varit fattig.
Alla ser lite bekymrade ut som man gör när man talar om de fattiga. Arne brukade dricka deodorant. Det var då han fick sin hjärnskada.
Hur då bättre, undrar jag.
Den där sossen, säger Arne. Kent nånting. Han fick ju igenom billigare sprit så att folk skulle dricka mindre. Fast egentligen var det ju för dom fattigas skull. Sossarna står på dom fattigas sida.
Moderaterna är bättre, säger värdinnan och tar en klunk ren gin. Förut blandade hon i lite tonic och påstod att det hjälpte mot malaria. Men tonicen är slut.
Moderaterna för civilisationen framåt, fortsätter hon. Nu har dom gett Grand hotell tillstånd att servera alkohol på morgnarna.

Varför då, undrar jag.
För att nobelpristagarna ska kunna ta sig ett järn. Det har Peter Lundén-Welden sagt. Han är ordförande i huvudstadens tillståndskommitté.
De flesta i testpanelen är på väg in i dimman. Ingen kommer riktigt ihåg vad det var vi skulle testa. Sen är det nån som undrar. Tror moderaterna att nobelpristare dricker på morgonen?
Ja, viskar värdinnan. Är det ingen som vill smaka? Jag har mera gin här.
Men om dom blir knalla redan på morgonen, säger jag, så hade dom väl aldrig lyckats vinna nobelpriset?
Precis, men i alla fall. Visst är det häftigt. Bli moderat. Sup dig nykter.
För testpanelen