Kurt Sjöström, välkänd vänsterprofil i Skåne med böcker både om socialpolitik och om marxism bakom sig, har gett ut en politisk skrift på Nixon förlag. Det är en i allt väsentligt politiskt sympatisk bok, som genom att bland annat visa på historiska exempel slår fast att politik, särskilt vänsterpolitik, utan visioner inte är mycket ha.
Genom August Palm och arbetarrörelsens barndom, arbetarrörelsens efterkrigsprogram och folkhemmet tills den dag då den borgerliga hegemonin slog igenom, drar Sjöström en röd tråd.
Den slutar i ett antal strategiska punkter för att rätta upp dagens vänster, som Sjöström anser brister både i visioner och i konkret folkrörelsearbete. Huvudpoängen är att demokratifrågorna ska sättas i centrum, både vad gäller bristande demokrati i vardagen och försvaret av uppnådda rättigheter.
Sjöström kallar demokratin ”den svaga punkten hos borgerligheten”. Klyftan mellan vänsterns parlamentariker och dess väljare måste minska.
Till sin hjälp, och här ligger kanske bokens främsta tillgång, tillämpar Sjöström marxistisk metod på ett vis som, även inom vänstern, blir allt ovanligare. Att snacka om Marx är ju vanligare än att använda hans teorier nu för tiden.
Ändå är jag tveksam till vilken slagkraft den här boken kan få som debattinlägg. Visst, här påpekas, kanske provocerande för vissa, att välbetalda vänsterparlamentariker också utgör en del av ”den borgerliga politiska klassfraktionen”. Men boken visar sin svaghet när det blir dags för ”Vad bör göras?” Flera alltför luddiga förslag framförs, bland annat ett kapitel om planering i ekonomin, både ”feminism” och ”etniska minoriteter” läggs utanpå klassanalysen, i fallet etniska minoriteter som ”naturliga bundsförvanter” på ett sätt som gör att man misstänker att Sjöström inte alls relaterar till ett mer dynamiskt klassbegrepp, där naturligtvis kvinnor och etniska minoriteter ingår.
Nå, som ett stycke påminnelse om vänsterns historiska ståndpunkter och väckarklocka för faran att särskilja sig för mycket från sina väljare fungerar Befria parlamentarikerna! Men titeln antyder mer konkreta förslag och idéer än vad som står att finna här.
