I år slopas förmögenhetsskatten. Det beräknas kosta statskassan 6,9 miljarder, enligt en granskning som Dagens Arbete gjort.
– Jag tycker det är nästan stötande att man använder samhällets resurser på det här sättet, säger Ulla Andersson (v), ledamot i finansutskottet, till Flamman.
Hon jämför den slopade förmögenhetsskatten med sjuksköterskornas lönekrav. Hon menar att regeringen gör ”allt den kan” för att öka klass- och könsskillnader, i stället för att omfördela och använda resurserna på ett rättvist sätt.
– Om man jämför med Vårdförbundets krav på höjda löner kunde man använda inkomst på förmögenhetskatt, som vänsterpartiet vill, genom statsbidrag till kommuner och landsting för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män.

Nästan ett skatteparadis
– Men regeringen har valt slopa förmögenhetsskatten, vilket gynnar tio procent av befolkningen vilka oftast är män, säger Ulla Andersson. På det sättet ökar de ekonomiska skillnaderna mellan klasser och mellan kvinnor och män.
Skatteklimatet i allmänhet har förbättrats radikalt för förmögna personer i Sverige under senare år. Det skriver Dagens Arbete. Från världens högsta marginalskatter till ett internationellt sett förmånligt land för rika. Så förmånligt att Skatteverkets chef Mats Sjöstrand nästan vågar ta ordet ”skatteparadis” i sin mun, enligt DA.
Dagens Arbete har granskat hur mycket näringslivstopparna i industrin tjänar på slopad förmögenhetsskatt. I slutet av 1990-talet kom ett undantag för personer som ägde minst 25 procent av aktierna, så kallade huvuddelägare. Resultatet blev kraftigt sänkt förmögenhetsskatt för börsens allra rikaste. När fastighetspriserna samtidigt rusade i höjden och allt fler småhusägare fick sina hus beskattade som förmögenheter.

Tio procent betalade mer än 90
– De som hade riktigt mycket pengar var antingen undantagna som huvuddelägare, eller så kunde de enkelt och lagligt placera sina tillgångar så att de slapp skatta, säger Mats Sjöstrand till Dagens Arbete.
– De som råkade illa ut var de som under längre tid ägt ett hus och amorterat sina lån i ett högt värderat område.
Endast 63 av 94 direktörer betalade förmögenhetsskatt år 2007, enligt Dagens Arbete. Av de 31 personer som inte redovisade någon beskattningsbar förmögenhet har majoriteten en årsinkomst på åtskilliga miljoner. Granskningen visar å andra sidan att förmögenhetsskatten fortfarande dominerades av dem det var tänkt att beskatta – de förmögna. Tio procent av befolkningen med högst inkomster betalade dryga fyra miljarder till statskassan. Det är mer än övriga 90 procent av befolkningen betalade tillsammans.
Internationellt sett ligger Sverige enligt Dagens Arbete idag i närheten USA, där den rikaste procenten äger uppemot 34 procent av den totala förmögenheten. Utvecklingen dit har gått rekordsnabbt. Klyftan mellan de rikaste och resten av befolkningen har ökat snabbare i Sverige än i något annat västland där jämförbara data finns, skriver DA. Sedan 1980-talet har den rikaste procenten fördubblat sin andel av svenskarnas totala förmögenhet och hade år 2005 en sammanlagd förmögenhet på svindlande 1.555 miljarder.

Vårdförbundets lönekrav
Vänsterpartiet har gjort sina egna beräkningar på slopandet av förmögenhetsskatten. Hela förmögenhetsskatten gav 5.949 miljoner kronor i intäkter 2007 för inkomståret 2006. Vårdförbundet har 108.000 medlemmar, varav 12-13.000 är studenter och pensionärer. 95.000 medlemmar x 24.000 kronor per år = 2,28 miljarder kronor per år.