Klockan är tio, måndagen den 7 april. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har inbjudit till dialogmöten med tjänstemän och politiker på temat välfärdens finansiering. En undersökning från SKL:s ”Programberedningen för välfärdsfinansieringen” skall presenteras – men då får inte journalister närvara.
Brännhet fråga
Frågan är politiskt brännhet. Det borgerligt styrda SKL har för avsikt att lösa välfärdens finansiering på ett helt andra sätt än majoriteten av det svenska folket vill.
Huvudtalare är Per Borg, författare till boken Reform eller reträtt – välfärdspolitikens vägval, och tidigare s-statssekreterare.
Per Borg menar att de ökande kraven på välfärden, tillsammans med en åldrande befolkning och omöjligheten att ta ut mer skatt, leder till ett svårt dilemma. Välfärden kommer inte att kunna finansieras. Själv anser han att lösningen är att den skattefinansierade välfärden skall utgöra en basdel – resten får medborgarna stå för själva, via försäkringar, speciella avgifter eller genom att betala direkt.
– På område efter område kan vi se att samhället inte längre har möjlighet att klara välfärden.
Per Borg föreslår en process i fyra steg. Först måste frågan upp på dagordningen. Därefter kan man utarbeta en alternativ lösning. Sedan drivs frågan mot beslut. Därefter säkerställer man en majoritet.
– De första tre stegen kan bedrivas av tjänstemän. Den här med att driva frågan mot beslut är en typisk departementschefs-uppgift. Och det sista steget är en typisk partiledar-uppgift.
Pensionerna är förebilden
Förebilden för Borg är processen som föregick pensionssystemet. Det var ett mycket svårt beslut, menar Borg, eftersom det handlade om ATP-systemet, ”juvelen i kronan” på välfärdsbygget. Det hade aldrig gått igenom på en socialdemokratisk kongress. När processen väl var i gång gav det ”konvulsioner inom socialdemokraterna”. Avgörande var att det fanns några som drev på och ett krismedvetande. Och en partiöverskridande överenskommelse.
Det absolut viktigaste nu är därför att politikerna först är ense om problemet. Man måste börja diskutera om välfärdssystemen är hållbara.
– Mitt råd är: bli enig över partigränserna, säger Borg.
Vissa saker kan man inte ens säga i offentligheten, menar han.
– Ni hör aldrig en rikspolitiker säga att folk skall ta mer ansvar för sin egen välfärd.
Sedan röstar mötesdeltagarna på olika förslag med mentometer. Den första lösningen är skattehöjningar. 10,5 procent anser att det är en ”huvudlösning”, 42,1 procent att det ”kan bidra något”. 42,1 procent anser att skatten ej bör öka, och 5,3 procent att den bör sänkas.
Per Borg är missnöjd med resultatet. Om man tillför mer resurser i den offentliga sektorn så undgår man kreativa lösningar.
– Det vore väl konstigt om man inte kan ha fungerande välfärd när skatten är ungefär 50 procent.
38,9 procent är mer inne på Per Borgs linje, att medborgarna betalar mer själv. 0 procent av de deltagande anser att det offentligas ansvar skall öka. Risken, påpekar Per Borg, är att mer egenfinansiering kan bli ett politiskt slagträ.
– Det har ju redan börjat. Socialdemokraterna ser sig ju som välfärdsstatens skapare – det är i och för sig inte helt korrekt, alla partier var med om det – men det gör det svårt. Och de borgerliga partierna är väldigt rädda för att ta upp frågan.
Effektiviseringar är också populärt: 70 procent anser att det ”kan bidra något” till lösningen.
Folk köper redan försäkringar
Efter lunch skall Maria Rankka, chef på Timbro, och Niklas Nordström, konsult för Prime PR, sätta fart på diskussionen. De förespråkar, liksom Borg, ”mer ansvar för medborgarna” – att bryta upp skattefinansieringen för välfärdstjänsterna.
Niklas Nordström, Prime-PR, är glad att beredningen tar upp frågan.
– Finansieringen av välfärden kan inte se ut som den gör idag, med så stark botten som är skattefinansierad.
Nordström förordar, som Borg, en reform som liknar pensionssystemet, med början i socialförsäkringarna. Nordström menar dock att förändringen påbörjats, vilket gör det lättare.
Köpkraft
– Redan idag har en stor grupp människor köpt sjukvårdsförsäkringar. Människor som har stor köpkraft kommer att vilja skaffa sig bättre välfärd själva.
Maria Rankka från Timbro säger att hon håller med Per Borg i mycket och tycker att SKL hamnat rätt. Rankka säger att människor troligen vill ha mer välfärd i framtiden, och att kraven på extraservice kommer att öka.
Rankka håller med Borg om att lösningen är basfinansiering och sedan ”mer av eget ansvar”.
– Jag har varit orolig för välfärdsdebatten de senaste åren. Det fanns mer nytänkande på 1990-talet. Då fanns mer krismedvetande.
Per Borg anser att SKL:s beredning är den enda politiska process som pågår i frågan. Till centerpartisten Björn Mårtensson, säger han:
– Stora förväntningar knyts till din grupp, Björn.
Journalisterna får inte vara med
Vi är två journalister som närvarar vid dialogmötet. Klockan 14.30 får vi lämna rummet. Då skall nämligen SKL:s egen opinionsundersökning presenteras. Den berättar att det svenska folket vill se helt andra lösningar, än de SKL har diskuterat på denna heldagskonferens.
