Regeringen lade förra veckan fram ett förslag på hur studentkårsobligatoriet kan avskaffas. Högskolestudenter ska i fortsättningen själva få välja om de vill vara med i en studentkår eller inte, och kårerna ska i stället finansieras av staten som ger 310 kronor per student och år.
Mattias Sehlstedt i Umeå studentkår säger att det viktigaste är att studenternas intressen och inflytande på universiteten säkerställs trots förändringen.
– Det finns en risk för att vi på studentkåren blir tvungna att ägna en massa tid åt att värva medlemmar, i stället för att ägna oss åt själva kårarbetet, säger han till Flamman.
Det är idag obligatoriskt för Sveriges omkring 340.000 högskolestudenter att betala kåravgift. Studentkårernas uppgift är främst att upprätthålla och kämpa för studenters rättigheter. Dit kan man vända sig om man exempelvis är missnöjd med något på universitetet, behöver hjälp att hitta bostad eller vill engagera sig i kåren och därmed påverka sin utbildning.
Mindre resurser till studenterna
Medicinska studentkåren (MSU) vid Umeå universitet anser att avskaffandet av kårobligatoriet är bra.
– Rent principiellt så känner man sig säkert bättre företrädd och representerad om man inte tvingas in i en förening, säger Amanda Irgum på MSU.
Men Mattias Sehlstedt säger att regeringsförslaget frångår direktiven för utredningen, som säger att studentinflytandet ska stärkas.
– 310 kronor per student och år är bara omkring hälften så mycket som vi får idag genom kåravgifterna. I Umeå innebär det att mindre pengar kommer att gå till våra programföreningar, och därmed mindre resurser till studenterna.