Inger Stark är en av initiativtagarna till Nätverket mot hedersrelaterat våld.
– Vi vill poängtera att det faktiskt handlar om barn och ungdomar. Det är naturligtvis så att det är mest flickor, men många pojkar drabbas också. Eftersom det hänger ihop med till exempel tvångsäktenskap och begränsningar i livsutrymmet. Vi vill också tala om att det inte bara handlar om våld, utan om hedersrelaterade liv.
– Det måste vara självklart att ung flicka i Sverige har rätt att gifta sig med vem hon vill och leva som andra flickor.
Inger Stark menar att folk duckar för frågorna om den så kallade hedersproblematiken. Även bland feminister och inom vänstern.
– Vi borde vara ledande i det här arbetet.
I februari håller nätverket ett seminarium med titeln ”Feministernas svek”.
– Ska jämställdheten bara gälla ursprungssvenskar? Den här problematiken är ju ett hot mot vårt jämställdhetsarbete.
Inger Stark understryker att det gäller liv eller död för många människor. Det handlar till exempel om flyktingar som inte får asyl, trots att de flyr från ett hedersrelaterat liv,
– Att skicka tillbaka dem är detsamma som en säker dödsdom.
Men hedersrelaterade liv levs även av personer som är födda här. Och Inger Stark tycker att det görs för många eftergifter, till exempel i skolan, när barnen inte får gå och simma eller delta i gymnastik och musikundervisning.
– Vi måste tydligt säga, att det är klart de måste få gå och simma och gå till stranden. Vi måste våga ta diskussionen. Säga att barnkonventionen, mänskliga rättigheter och kvinnokonventionen är jätteviktiga. Att antiaga-lagen och annan svensk lag gäller alla.
Tvärpolitiskt
Nätverket mot hedersrelaterat våld är tvärpolitiskt, med folk från alla partier utom moderaterna. Dessutom ingår forskare, socialarbetare, skolpersonal, vänsterpartister och personer från Feministiskt initiativ, samt även privatpersoner som vill engagera sig. Nätverket bildades förra året, men Inger Stark har arbetat med frågorna mycket längre än så.
– Jag började när Pela mördades 1999.
Inger Stark har funderat mycket över varför feminister duckar för frågorna.
– Dels tror jag tyvärr det handlar om risken att bli kallad rasist.
Men det är dumt att rygga för rasistargumentet, menar hon. Att prata om hedersrelaterade problem är inte att ge rasistisk opinion vind i seglen.
– Den rasistiska opinionen finns redan. Om vi inte håller en seriös dialog är risken stor att andra grupper, som Sverigedemokraterna, faktiskt tar frågan och gör den till sin. Om man inte lyfter upp den på ett bra och seriöst sätt, och kombinerar den med det antirasistiska arbetet, ser jag stor risk.
Internationellt
Inger Stark menar att ett viktigt arbete för nätverket sker tillsammans med de organisationer som samlar invandrade kvinnor. Och det finns ett stort intresse bland dessa kvinnoorganisationer.
Det finns också en hel del annat bra arbete, på olika håll i landet.
– I Stockholm försökte vi också hitta ett sätt att arbeta genom SFI (Svenska för invandrare).
Elektraprojektet inom Fryshuset är ett annat bra exempel, liksom samarbete med kvinnojourer samt utbildning inom socialtjänst och skolor.
En viktig del för nätverket är det internationella arbetet.
– Nyligen var några på resa i kurdiska Irak. De träffade kvinnoorganisationer och polis.
Inger Stark har svårt förstå, säger hon, varför en del tuffa feminister, som arbetat länge för kvinnors rätt, inte är aktiva i den här kampen.
– För mig är det obegripligt.
