– Sverige bör streta emot så mycket det går. Folkhälsans effekter av sänkta alkoholpriser är väldigt tydliga, säger Sven Andréasson.
Han är docent i social medicin vid Karolinska Institutet, överläkare vid Beroendecentrum samt expert på alkoholfrågor vid Folkhälsoinstitutet i Stockholm. Han har under lång tid granskat alkoholens konsekvenser. Trots att grannländernas sänkta priser ökar trycket på Sverige att följa efter, är han bestämt emot sådana eftergifter.
Alkohol i viss utsträckning påstås ofta ha en positiv effekt på hjärt- och kärlsjukdomar, men Andréasson är tveksam till forskningsrönen.
– Det gäller äldre människor, men även där kan man inte säkert säga om det beror på alkoholen eller om det är det sociala som spelar in. Den totala effekten är ändå negativ, säger han och påpekar att det finns starka intressen från alkoholindustrin att framställa öl och vin som bra för hälsan.
Hur mycket alkoholen kostar samhället varje år är svårt att säga. Även om uppskattningar från olika undersökningar skiljer sig starkt från varandra så är det inga småsummor det rör sig om.
– Den enda svenska helomfattande undersökningen är gjord av Anders Johnsson och de ligger på 6–7 procent av BNP. Då hamnar man på 120 miljarder kronor.
Andra undersökningar, byggda på mer säkerställda uppgifter, har uppskattat kostnaderna till 2–3 procent av BNP, alltså 40–60 miljarder per år. Andréasson finner emellertid Johnssons uppgifter som mer trovärdiga.
– Skillnaden är att Johnsson har skattat på områden där man inte har några uppgifter, så jag tror att hans är närmare sanningen, resonerar han.
Andréasson säger att det är mycket tydligt att antalet våldsbrott stiger respektive sjunker beroende på om alkoholkonsumtionen tilltar eller avtar. Vad gäller EU:s inverkan på svensk alkoholpolitik nämner han främst två saker: att införseln har blivit ”värre”, vilket har lett till en prissänkning om än måttlig, samt att importmonopolet avskaffats. Emellertid tror han att alkoholkonsumtionen går att minska med de redskap man har idag, som pris, åldersgräns och tillgånglighet. Dessutom bör man se över antalet restauranger med tillstånd att servera alkohol. Som ett framgångsrikt exempel nämner han USA där man höjde åldersgränsen för alkoholinköp till 21 år.
– När USA höjde var det trafik-
olyckor man tittade på och där sjönk det väldigt kraftigt.
