När USA i mars 2003 beslutade att invadera Irak var den svensk-kurdiske journalisten och debattören Kurdo Baksi försiktigt optimistisk. Strider och konflikter mellan irakiska kurder och regeringsstyrkor hade då pågått med omväxlande intensitet i över 80 år. Iraks diktator Saddam Hussein hade under sina 30 år vid makten återkommande visat att hans regim var kapabel till brutala övergrepp mot den kurdiska minoriteten. För Kurdo Baksi kunde ett slut för regimen bara vara en bra sak för hans folk.
Men optimismen förbyttes snabbt i besvikelse och sorg.
– De enda som har vunnit på det är kurderna, som har större oberoende nu. Men bortsett från det har inget gott kommit ur det. Det ledde i stället till Islamiska statens framväxt, säger han till Flamman.
Från USA:s håll motiverades invasionen med uppgifter om irakiska massförstörelsevapen. Uppgifter som senare visat sig vara falska. Invasionen hade inte heller sanktionerats av FN:s säkerhetsråd, vilket enligt Kurdo Baksi inte bara gjorde kriget illegalt, utan även brutalare än vad det hade behövt vara. Han är övertygad om att ifall FN hade lett operationen hade irakierna besparats mycket lidande.
– Om FN hade sanktionerat det hade kriget kanske inte blivit så brutalt heller, man hade bara satsat på att få bort Saddam Hussein. Nu har hundratusentals människor och barn dött. Man krigade inte bara mot Saddam Hussein utan även mot irakierna. Det är ett enormt antal människor som dött, motsvarande flera svenska städer har utplånats.
Inte ens ur kurdiskt perspektiv menar Kurdo Baksi att kriget går att försvara i efterhand.
– Egentligen legitimerade kurdernas sak inte kriget, de hade många rättigheter före kriget också. Egentligen har kurdernas mark minskat sedan dess, säger han och fortsätter:
– Det USA gjorde var att störta en sunnimuslimsk despot och ersatte honom med en shia. Irak hade kunnat vara världens rikaste stat, men i stället är det kaos.
Bland de irakiska kurderna menar han dock att USA skaffat sig en större respekt sedan kriget, särskilt bland de yngre generationerna. Det beror inte minst på landets stöd till kurderna under Syrienkriget.
– Kurderna tycker det var bra att USA gick in i Irak och störtade Hussein. Relationerna mellan kurderna och USA är fortfarande starka. Amerikanska soldater på gatan får fortfarande blommor av kurder, även i Rojava i Syrien, säger han och fortsätter:
– Den nya generationen är väldigt USA-tillvänd, trots att de själva ofta är vänster. Den äldre generationer misstror fortfarande USA och tror att de kommer att svika dem igen när de får tillfälle. Men överlag har USA fått en större respekt bland kurder.
Generellt tror Kurdo Baksi att Irakkriget har gjort USA och andra västmakter försiktigare i sin geopolitik. Medvetenheten om de långtgående risker som varje invasion medför är fortfarande stark, tror han.
– Många hjälper nu Ukraina i stället för att själva gå in i kriget mot Ryssland, och det beror på Irakkriget tror jag. Man undviker direkt konfrontation, man har lärt sig det. Joe Biden är noga med att bara stödja Ukraina indirekt. Ukraina behöver allt vårt stöd, jag är en varm vän av deras sak, men jag tycker inte man ska skicka soldater dit.
En som aldrig hyste några tvivel om vad Irakkriget skulle leda till är Sveriges dåvarande ärkebiskop KG Hammar.
– Jag var mycket skeptisk till Irakkriget från början och minns att jag debatterade i tv med någon minister som Göran Persson skickade fram. Min hållning har bara förstärkts. USA skapade ett eget motiv för kriget som visat sig helt fabricerat och dessutom saknade man helt kunskap om den känsliga balansen mellan olika grenar av Islam. De skapade med sin misslyckade politik i Irak plats för Islamiska staten och hela den katastrofala utvecklingen med kalifat och all terror, säger han.
Hammar var en hård kritiker mot kriget, och deltog i flera demonstrationer mot kriget under 2003. 20 år senare menar han att hela den globala situationen fortfarande är påverkad av invasionen.
– Världen har blivit mer polariserad. Ett globalt kontrollsamhälle med misstänksamhet har blivit följden, säger han och fortsätter.
– Om kriget i Afghanistan hade visst mått av begriplighet och internationell rätt bakom sig så saknades detta helt för Irakkriget. Det blev i stället ett uttryck för USA:s expansionism i en ömtålig del av världen.
– Den viktigaste läxan är som alltid att krig inte löser några problem utan skapar i stället nya, som i sin tur leder till mera våld.
En annan svensk-irakier som hade vissa förhoppningar på operationen när den inleddes i mars 2003 är poeten Jasim Mohamed. Han kom till Sverige 1990 efter Iraks invasion av Kuwait, vilket ledde till det första gulfkriget. Han är från södra Irak, en region som han säger led särskilt hårt under Saddam Husseins regim. Han var därför inte enbart kritisk till invasionen.
– Det var bedrövligt för alla naturligtvis, men samtidigt hade jag en naiv tro på västerländska demokratier. Jag trodde att land med fria val besatt en humanism och visdom som skulle fungera som en bromskloss mot varje missförstånd eller övergrepp. Jag trodde på den amerikanska och brittiska demokratin, och hade inga invändningar mot störtandet av Saddam Hussein. Men jag ville att Västeuropa skulle tygla det amerikanska barbariet.
Han menar att amerikanernas och britternas historia gjorde dem särskilt olämpliga att leda kriget mot Saddam Hussein.
– Jag insåg snart att det skulle bli som det blev eftersom både amerikanerna och britterna har imperialistiska system som ser till sina egna intressen. De visade sig snabbt att de inte hade några planer för framtiden, säger han och fortsätter:
– De borde åtminstone inte ha upplöst den irakiska armén som har fungerat som en sammanhållande kraft i landet. De borde ha tyglat plundringen och haft lite mer kännedom om vad invasioner kan leda till. Det handlade i grunden om deras egna intressen, inte om att hjälpa irakier att skapa ett bättre system.
Jasim Mohammed vill inte svara på om störtandet av Saddam Hussein i efterhand kan sägas motivera kriget, eftersom det är omöjligt att veta vad som hade hänt annars. Men som land menar han att Irak inte har någon framtid längre.
– Det är svårt att säga om det var värt det i efterhand. Jag är poet, jag sysslar inte med politik. Hade vi fortfarande levt under Saddam Hussein i dag hade det inte varit bättre. Landet var i upplösning ändå, det var inget land i modern bemärkelse. Kurdistan styrs av två feodala familjer, så de skulle se till sina egna intressen. Södra och centrala Irak styrs av ett klansystem. Så det är för splittrat för att fungera som land. Gränserna skapades av engelsmännen och imperialistiska makter.
Jasim Mohamed tror inte heller att omvärlden har lärt sig något av kriget. Snarare har det blivit uppenbart för alla att inga hinder finns för imperialistiska projekt.
– Det som har hänt är att vi har tappat tron på demokratin och fredligt tänkande. Människor börjar inse att den internationella rätten inte fungerar, det finns ingen moralisk övermakt som kan definiera vad som är rätt och fel. Tony Blair och George Bush har kommit undan, Israels, Irans och Saudiarabiens ledare kommer undan. Och nu även Vladimir Putin. Alla kommer undan. Det finns ingen internationell rätt.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag har utfärdat en arresteringsorder mot Putin. Hur ser du på det?
– En sådan borde för länge sedan ha utfärdats mot Bush och Blair, den saudiska kungen, Israels ledare och flera andra.
