När Azad flyttar från Vårgårda till Östersund för att plugga är det första gången i livet han har sin mamma på avstånd. Eller, avstånd är relativt – Azad har förvisso nästan aldrig sovit utan henne, men har också alltid vetat att hon när som helst kan stänga in sig på sitt rum flera dagar i sträck.
Men med ett konkret avstånd till mamman börjar Azad nysta i ett ursprung som dittills till stor del varit outtalat eller förbjudet för honom. Han vet att han är ett barn av Halabja – född nio månader efter Saddam Husseins gasattack mot ”den finaste staden i Kurdistan”, av en mamma som undkom massmordet – men inte så mycket mer. Det är premissen för romandebuterande Zhiwar Rashids Under mullbärsträdet, som skildrar hur vissa trauman går i arv oavsett om de berättas eller förtigs.
Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇
Prenumerera och läs direkt!
Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!