Hösten 2003 beslutade regeringen att utbetalningarna av sjukpenning skulle halveras fram till 2008 i förhållande till 2002. Strax därefter, i december 2003, fick arbetsförmedlingarna ett ”förtydligande” av de direktiv de har att arbeta efter. Det mest konkreta var att inga utbetalningar längre skulle kunna göras innan man gjort en bedömning av om personen i fråga verkligen hade rätt till sjukpenning.
Debatten har på sistone gått het om det så kallade bidragsfusket, och den borgerliga alliansen har pratat om att ”det måste löna sig att arbeta” så att folk inte väljer att gå på bidrag istället. Den 11 juli lanserade Försäkringskassan en ny antifuskstrategi. Den innebär att man utför slumpvisa kontroller av 40 utbetalningsärenden i månaden. I höst startar andra projekt på området: bland annat ska man se över vad det finns för möjligheter att polisanmäla bidragsfusk.
Nej, även med läkarintyg
Och Försäkringskassans handläggare får successivt nya uppmaningar om att bli striktare i sina bedömningar. Det har också givit resultat. En konsekvens är att alltfler personer som har läkarintyg på att de är sjuka och inte kan arbeta får nej när de ansöker om sjukpenning. Det senaste året har omkring 10 000 personer nekats sjukpenning. Det är 0,7 procent av de som ansöker om sjukpenning, enligt en ny rapport från Försäkringskassan, och en fördubbling sedan 1990-talet enligt en uppskattning gjord av rapportens författare Birgitta Målsäter och Joakim Nilsson. Enligt rapporten När det blir nej till sjukpenning har Försäkringskassan i 96 procent av fallen ”goda grunder” för att ha nekat personer sjukpenning. Joakim Nilsson ger några exempel på hur de fall ser ut där man ”välgrundat” sagt nej, trots att personen själv upplever sig som sjuk och icke arbetsför: Juliana, 49, hade ett vikariat som lokalvårdare, blev sedan arbetslös och ansökte därefter om att bli sjukskriven, på grund av diagnosen myalgi i axlarna.
Ingen regelrätt sjukdom
– Där gjorde Försäkringskassan bedömningen att hon under sin sjukperiod skulle klara av ett normalt förekommande arbete, så därför fick hon avslag, säger Nilsson.
Erik, 54, fick även han ett ”välgrundat” nej till sjukpenning, trots att han var sönderstressad och led av oro och nedstämdhet. Avslaget grundades här på att läkaren inte ställt någon regelrätt psykisk diagnos på Erik – hans tillstånd kunde inte definieras som en sjukdom, då den var relaterad till hans stressiga arbete. Därmed kunde han anses vara kapabel att klara av ett annat, mindre stressigt jobb.
Hamnar mellan stolar
I början av sommaren gick Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg ut med att kassans handläggare nu oftare skulle kräva att sjuka personer lämnar sitt nuvarande jobb för att ta ett nytt som passar dem bättre. Men hur det i praktiken ska gå till vet Försäkringskassan ännu inte, mer än man vill bättra på samarbetet med Arbetsförmedlingen.
Många hamnar idag mellan stolarna i systemet, framför allt arbetslösa som är sjuka, men inte får någon sjukpenning: Försäkringskassan klassar dem som arbetsföra, men Arbetsförmedlingen anser att de inte står till arbetsmarknadens förfogande.
Långtidssjukskrivna ska hjälpas – eller granskas?
Försäkringskassan ska kartlägga 40 000 långtidssjukskrivna. Satsningen finns med i den budgetuppgörelse som gjordes i tisdags. Arbetslivsminister Hans Karlsson säger till LO-tidningen att det är nästa stora steg i ansträngningarna att halvera kostnaderna för sjukpenning.
– Vi ska arbeta systematiskt med varje individ för att hitta övergångar ut ur sjukfrånvaron, säger Karlsson till LO-tidningen.
Karlsson vinklar insatsen som ett sätt att hjälpa människor ur sjukdom. Samtidigt inbegriper projektet ett stort mått av granskning och kontroll som passar väl in i regeringens nya antifusklinje.
Enligt LO-tidningen har regeringen också planer på att stärka de arbetandes rättigheter. För närvarande pågår en utredning om vem som har ansvar för rehabiliteringen av sjuka. På lut ligger ett förslag om en ny arbetsrättslig lagstiftning som gör rehabilitering till en rättighet, vilket det inte är idag.
