I slutet av 2017 kom Andreas Malms senaste bok The progress of this storm: Nature and society in a warming world om att vi måste upp på barrikaderna för klimatet. Han är överst på listan av årets flammor.
Andreas Malm har en lång utomparlamentarisk aktivistkarriär i bagaget. Som journalist har han arbetat på Internationalen och Arbetaren, skrivit om ockupationen av Palestina i boken Bulldozers mot ett folk och 2003 fick han Björn Afzelius-priset för sin aktivism i den palestinska rörelsen. Därifrån blev klimatkampen allt mer central och han var aktiv i aktionsgruppen Klimax, satt i styrelsen för Klimataktion och doktorerade i humanekologi med avhandlingen Fossil Capital, om de fossila bränslenas roll i kapitalackumulationen, som rönt stor uppmärksamhet internationellt.
– Klimatkampen är central och bli bara mer och mer akut. Jag har sagt det tusen gånger men så länge vi inte löst klimatfrågan kan vi glömma alla andra politiska strider. Vi måste göra allt vi kan, säger han till Flamman.

I The progress of this storm, är tonen alarmistisk. Andreas Malm menar att klimatkatastrofen inte är stundande, utan redan här. De nu pågående skogsbränderna, glaciärer som smälter och kollapsar, havsnivåer som stiger och människor som av nämnda anledningar tvingas fly från sina hem. Vi måste känna panik, menar han, och agera på den.
– Det kräver massaktion och generalstrejk, som Greta pratar om. Sabotage i bemärkelsen aktioner som oskadliggör fossil infrastruktur. Alla måste eskalera sin kamp tills det händer något, för inga politiska regimer kommer att ta tag i det här på egen hand, de måste tvingas.
Andreas Malm förenar både aktivismen och akademin i sitt arbete men menar att det är en fråga om tid för honom att hinna med båda delar.
– Jag vill egentligen sitta och nörda ned mig i historiskt material men har inte känt att jag kunnat ägna mig åt den lyxen för att situationen är så akut. Om man tar klimatvetenskapen på allvar som akademiker kan jag inte se en annan konsekvens av det än aktivism, säger han.

Andreas Malm tar ett marxistiskt perspektiv på den pågående klimatkrisen som hävdar att vår relation till naturen präglas av att människan brukat den och sugit ut den, gjort den till en vara. Han är nu verksam vid Lunds universitet och arbetar med en rad olika projekt. Däribland att undersöka idén om att sänka koldioxidhalten genom att odla stora plantage, skriva om klimataktivism, ett större bokprojekt om hur förtryckta folk använt vildmark och ett projekt med studenter och kollegor om extremhögerns relation till klimatet. Det senare utforskar varför klimatförnekelsen inom högern växer trots att situationen är så akut.
– Bolsonaro och Trump till exempel, de förnekar klimatfrågan och säger att vi inte behöver göra något. Vi undersöker varför det är så viktigt att motarbeta klimatpolitiken inom extremhögern.
Enligt Andreas Malm finns det två strömningar inom den radikala högern. Den ena handlar om en så kallad grön nationalism som ännu är en minoritetsåsikt inom högern, i den erkänns klimatfrågan men skulden läggs på invandrarna eller människor i syd. Den andra, som är betydligt mer framträdande, är en total förnekelse: klimatfrågan är en myt och problemet existerar inte.
– Ju längre tiden går och ju mer akut det blir, desto mer måste de fly verkligheten in i en politisk fantasivärld. Därför kan vi se hur extremhögern gör klimatfrågan till en del av kulturmarxismen, att man bara hittar på. Det blir mer och mer bisarrt, säger Andreas Malm.
Han pekar ut på att i tider av ett uppsving för klimatrörelsen, som nu med Greta Thunberg och rörelsen Extinction Rebellion, så ökar polariseringen. Trots att vänstern går fram med Corbyn och Sanders, och även om de skulle vinna val, så är det viktigt att inte glömma fienden.
– Extremhögern vinner val runt om i Europa och världen. Även om vänstern skulle gå fram så kommer högern fortsätta sin kamp, och bakom den finns otroligt starka intressen. Inte bara marknaden för fossil industri utan också manliga strukturer och en vithetsidentitet som bundit sig fast vid att man ska äta mycket kött och köra stora bilar. Man utmanar de strukturerna i klimatrörelsen. Det är en otroligt stark politisk fiende vi måste vara medvetna om, säger han.

Anja Bergdahl [email protected]