Var tredje anställd mår dåligt av jobbet och dödsolyckorna blir allt fler. Den mörka statistiken kommer från Arbetsmiljöverket, som de senaste två veckorna publicerat undersökningar om konsekvenserna för arbetet.
Den ena, som publicerades förra veckan, visar att 1,6 miljoner av landets runt 5 miljoner sysselsatta vuxna har hälsoproblem som är kopplade till arbetet. 32 procent alltså, i jämförelse med 28 procent för tre år sedan. Det handlar i första hand om fysisk värk och utmattning, och ökningen är koncentrerad till kvinnodominerade branscher inom vård och omsorg, en bransch där pandemin förvärrat redan pressade arbetsvillkor. I åldersgrupperna 16-29 och 30-49 år har nästan varannan sysselsatt person besvär med oro och ångest kopplat till arbete.
Enligt forskning från bland annat Stockholms universitet kan fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen kopplas till otrygga anställningar, ökade krav på flexibilitet och ett snabbare tempo i arbetslivet. Även otrygghet bland kollegor, trots att det inte rör den egna anställningen, kan leda till sämre hälsa och fler symtom på utbrändhet.
En vecka tidigare publicerade myndigheten en rapport om dödsolyckor i arbetslivet. Under de senaste tio åren har 490 personer omkommit i arbetet, och förra årets rekordlåga siffra på totalt 29 personer är snart redan uppnådd: 24 personer har till och med augusti i år redan mist livet.
Siffrorna följer en femtonårig trend. Sedan mitten på 1900-talet har arbetsplatsolyckor med dödlig utgång minskat radikalt för att sedan stagnera. 2016 införde regeringen en nollvision mot dödsolyckor i arbetet, vilket hittills inte lett till några märkbara resultat. Det var del av en arbetsmiljöstrategi om en mer hälsosam och hållbar arbetsmiljö som gällde fram till i år.
I februari i år tillsattes dock en ny arbetsmiljöstrategi under Eva Nordmark för åren 2021 till 2025. Även den innehåller mål om nollvision, nu utvidgad till att omfatta nollvision för dödsolyckor relaterade till långvarig stress och ohälsa på arbetsplatsen, för att också komma åt de problem som kvinnodominerade branscher ofta präglas av.
Men än så länge är de konkreta åtgärderna blygsamma. En utredning som sjösattes i juni i år ska bland annat undersöka möjligheterna för en utökad och stärkt företagshälsovård och större möjligheter för sanktionsavgifter för arbetsgivares överträdelser. Flera steg åt rätt håll – men mer omfattande åtgärder som utvidgad anställningstrygghet, kriskommission mot dödsolyckor och förkortad normalarbetstid tycks ännu långt borta.