Vad gör ett parti när dess historia inte stämmer överens med den nuvarande ideologiska ståndpunkten? Jo, man skriver om historien. Det gjorde Moderaterna med sitt idéprogram från 2011. Helt plötsligt var Moderaterna ett parti som gått i spetsen för kampen mot apartheid och för kvinnlig rösträtt. Partiet hade sina ideologiska rötter i upplysningen påstods det också. För inte så länge sedan påstod den nyvalde moderatledaren Ulf Kristersson att det var den moderata politiken som lagt grunden till den svenska välfärdsmodellen. Här kan man verkligen tala om historieförfalskning.
Nu är det Annie Lööfs tur att skriva om Centerpartiets historia. Centerpartiet har enligt vad hon säger i sin nyutkomna självbiografi, Sanningens ögonblick (Ekerlids förlag, 2018), alltid varit ett liberalt parti. Nu ska sägas att historieskrivningen utgör en liten del av biografin, men inte desto mindre betydelsefull. Med upplysningen tillfördes nya idéer. Det var i själva verket de självägande bönderna som, med sin positiva syn på företagande, ”tog till sig de liberala tankarna på djupet” enligt Annie Lööf. De brann för ”budskapet om fri- och rättigheter”. Nog är det märkligt att det ska ta hundra år innan denna liberalism slås fast i idéprogrammet från 2013? Nej, det Bondeförbund som bildades 1913 var snarare konservativt än liberalt. Att bilda ett parti för en viss begränsad samhällsgrupp strider i själva verket mot den universalism som är central i liberalismen. I ett liberalt parti ska självklart alla, oavsett samhällsklass, vara välkomna som ansluter sig till liberala idéer.
Att bilda ett parti för en viss begränsad samhällsgrupp strider i själva verket mot den universalism som är central i liberalismen
Viktiga liberala principer borde väl också vara allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Men i sitt valprogram hösten 1917 motsätter sig Bondeförbundet både att den 40-gradiga skalan avskaffas och att kvinnor ska få rösträtt. Det nybildade Bondeförbundet utgjorde en del av den höger som motsatte sig den allmänna och lika rösträtten för män och kvinnor. Detta är något som Annie Lööf glömt bort i sin historieskrivning. Dock nämner hon partiets rasistiska förflutna, men vill se det som en del av en tidsanda som präglade också andra partier. Det är riktigt att rasistiskt och antisemitiskt tankegods var allmänt förekommande, men det var inom Bondeförbundet som detta tankegods hade ett av sina starkaste politiska fästen.
Det är slående hur lite av ideologiska resonemang som ryms i denna biografi på nästan 300 sidor. Att det parti som bildades för hundra år sedan som ett intresseparti för bönderna har genomgått stora förändringar är ju inget konstigt. Det hade onekligen varit intressant att få veta hur partiledaren Annie Lööf ser på denna omvandling av ett folkrörelseparti med sina rötter i Bondesverige till vårt kanske mest liberala parti. Det vi nu bjuds är i stället en helt onödig historieförfalskning. För det vet ju alla politiskt intresserade att inte var det liberala principer som vägledde det Bondeförbund som bildades 1913.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.
