Valresultatet innebär i första hand en förödmjukelse för den man och det parti som har dominerat den holländska politiken under det gångna årtiondet. Kristdemokraten Jan-Peter Balkenendes tid vid makten är förbi. Balkenende avgick redan på valnatten när det stod klart att kristdemokratiska CDA förlorade nästan 13 procentenheter av rösterna och hela 20 mandat.
Pim Fortuyn
Socialdemokratiska PvdA klarade sig visserligen tämligen bra och tappade bara två mandat, men det är nu upp till högerliberala VVD att inleda regeringsförhandlingarna. VVD blev parlamentets största parti med drygt 20 procent av rösterna. Det kvarstår att se om VVD:s ordförande Mark Rutte avstår från frestelsen att bilda en högerkoalition med Wilders PVV och något annat borgerligt parti.
Valresultatet är ytterligare ett bevis på att det nederländska politiska systemet har kapsejsat. I parlamentet finns traditionellt många partier eftersom det inte finns någon spärr. Men under drygt tre decennier kunde borgerliga VVD, CDA och D66, samt socialdemokraterna, samla omkring 85 – 90 procent av rösterna medan småpartierna delade på resten av mandaten. Men i maj 2002 fick den nybildade invandringsfientliga List Pim Fortuyn bokstavligen över natt 17 procent av rösterna. Sensationellt hamnade LPF också i regeringen, som fem månader senare föll. I nyvalen 2004 raserades LPF:s stöd.
SP straffas
Men den gamla ordningen återställdes aldrig. I valet år 2006 var det Socialistiska partiet (SP) som seglade upp som landets tredje parti, tack vare ett EU-kritiskt budskap och till största delen på bekostnad av socialdemokratiska PvdA. SP valde dock att hoppa av regeringsförhandlingarna och bedrev under de kommande åren oppositionspolitik.
I förra veckans val raserades SP:s stöd. SP backade med nära sju procentenheter och fick nöja sig med 9,8 procent av rösterna. Ett bra resultat trots allt, men partiet förlorade tio mandat och slickar nu sina sår.
– Vi har straffats för att vi har hållit oss utanför regeringen, menar Hans van Heijningen, SP:s partisekreterare.
– Folk röstade på oss i hopp om en förändring. Jag tror att många kände sig svikna av vårt beslut att hoppa av förhandlingarna.
– Även om vi inte ångrar att vi valde att stanna utanför regeringen så har vi haft svårt att förklara vårt beslut för de som har röstat på oss i tron att det skulle göra en skillnad.
SP:s partisekreterare är säker på att såväl regeringspartiernas förluster som SP:s valförlust beror på ett mycket utbrett missnöje bland folk i Nederländerna. Under många år har privatiseringar, nedskärningar och nedläggningar drabbat många. Det finns många sociala problem i storstäderna och en utspridd känsla av otrygghet och rädsla i småstäderna.
Van Heiningen menar att SP:s arbete i kommunerna ofta går ut på att lösa vardagsnära problem, i parlamentet var det svårare att nå tydliga resultat.
– Folk vill märka att det händer något, att det går att förändra.
Missnöjesröster
Enligt van Heiningen har de borgerliga partierna och socialdemokraterna övergett många väljargrupper. Det bäddar för missnöjesröster.
Precis som i början av 2000–talet så är det återigen främst högerpopulisterna som gynnas av detta. Högerextremisten Geert Wilders aggressiva antimuslimska propaganda gick hem bland väljarna, framför allt i storstäderna. Hans parti, Frihetspartiet (PVV) fick 15,5 procent av rösterna och blev landets tredje största parti.
PVV är egentligen bara en vallista, det finns ingen partistruktur. Nyligen betecknades PVV i en forskarrapport från Tilburgs universitet som en ”icke-demokratiskt, auktoritärt ledd högerradikal organisation”.
Enmannashow
Mycket riktigt så är PVV en enmannashow. Wilders bedrev en aggressiv antimuslimsk valrörelse, där krav på invandringsstopp, moskéförbud och även utvisning av muslimer stod högst på dagordningen. Redan på valnatten krävde Wilders en plats i den nya regeringen, och meddelade samtidigt att han släpper sin andra stora valfråga: motståndet mot höjningen av pensionsåldern.
Frågan är om den sortens opportunism hjälper Wilders. Trycket på EU-vänliga VVD är stort att inte släppa in högerextremisterna i värmen. VVD har dessutom gått till val med krav på ett brutalt nedskärningsprogram som ska rädda Nederländerna från den pågående Eurokrisen.
PVV däremot har hävdat att ett invandringsstopp samt utvisningar skulle lösa krisen, utan att välfärden behöver stryka på foten.
Saknar majoritet
SP:s gruppledare Emile Roemer pekade på valnatten på att en högerkoalition mellan VVD och PVV saknar majoritet i parlamentets första kammare, senaten. Det gör det sannolikt att någon annan partikombination tar över regeringsmakten. Ett alternativ vore, enligt Roemer, en vänsterkoalition mellan PvdA, SP, den gröna vänstern (GL) – kommunistpartiets arvtagare – och kristdemokraterna.
Det lär inte bli lätt att bilda regering i Nederländerna.
