För att EU-konstitutionen skall träda i kraft måste alla 25 länderna ratificera den, enligt artikel IV-447 i konstitutionen. Där står att fördraget träder i kraft ”förutsatt att samtliga ratificeringsinstrument har deponerats” – om alla stater skriver under.
Men efter de två nejen tvekar flera länder och EU-organ att stoppa processen. De lutar sig på artikel IV-443: ”Om fyra femtedelar av medlemsstaterna inom en period på två år efter undertecknandet av fördraget om ändring av detta fördrag har ratificerat detta fördrag och en eller flera medlemstater har stött på problem med nämnda ratifikation, skall Europeiska rådet ta upp frågan.” Men hur det då skall hanteras slås inte fast.
Barroso vädjar
EU-kommissionens ordförande Barroso har vädjat till länderna att inte uttala sig före EU:s toppmöte den 16–17 juni i Bryssel, då frågan avgörs. Ordföranden för detta toppmöte, Jean-Claude Juncker, säger att konstitutionen ”inte är död”.
– Givet att majoriteten har sagt att ratificeringsprocessen måste fortsätta är det en indikation på ett beslut, möjligt att fatta av toppmötet.
Ordföranden för Europeiska centralbanken, Jean-Claude Trichet, säger att den ekonomiska integrationen går vidare oavsett vad som händer. Den brittiske utrikesministern Jack Straw sade på tisdagen att det är poänglöst att gå vidare med processen.
Hälften av britterna säger nej
Storbritannien har slagit fast att det inte ska ske en folkomröstning. Strax efter Straws uttalande publicerades en undersökning som visar att 50 procent av britterna säjer nej till konstitutionen och att 54 procent vill se en folkomröstning i frågan.
Är konstitutionen död eller inte?
