Regeringen har öppnat för att ha kvar trupper i Afghanistan efter 2014. Frågan är om man kan vinna stöd för den linjen. Miljöpartiet, som tidigare gjort upp med regeringen om truppnärvaron, säger nej. Och i andra länder kräver hemmaopinionen att trupperna dras tillbaka.
Snart läggs en proposition om Sveriges trupper i Afghanistan. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna väntas rösta mot svensk militär i landet. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har tidigare gått med på att ha trupper i Afghanistan till och med 2014. Men regeringen har öppnat för en längre tid i Afghanistan.
– Vid Natos Chicagomöte i maj i år där Fredrik Reinfeldt höll öppningstal var det uppenbart att Sverige gjorde utfästelser om att vara med efter 2014, säger Lars-Gunnar Liljestrand, från föreningen Afghanistansolidaritet, till Flamman.
Tidigare har Barack Obama talat om ett tillbakadragande av stridande trupper senast 2014. I maj i år slöts en överenskommelse mellan Obama och Karzai på Natotoppmötet i Chicago att det ska finnas kvar utländska trupper i Afghanistan fram till år 2024. Exakt hur dessa truppers uppgift ser ut är fortfarande oklart. Detaljerna är inte klara ännu.
– Det är känsligt i och med att Karzai måste dra beslutet genom parlamentet och Barack Obama vill avvakta tills efter presidentvalet, säger Lars-Gunnar Liljestrand.
Samtidigt har exempelvis The Guardian har nyligen rapporterat att ett tillbakadragande av de internationella trupperna kan komma ännu tidigare än planerat.
– Från och med nu och fram till slutet av 2014 kommer ni att se en anpassning av vår närvaro. Våra trupper kan omfördelas, ta andra uppgifter eller till och med dras tillbaka, eller vi kan minska antalet utländska trupper, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen till The Guardian i en intervju nyligen.
Han lade också till att processen kan tänkas att skyndas på i vissa områden om säkerheten tillåter.
Den brittiska tidningen skriver i en kommentar att situationen i landet börjar påminna om 1989 då sovjetiska trupper lämnade Afghanistan efter en tio år lång och misslyckad ockupation.
Andra länder drar tillbaka
– Jag tror att han ville skyla över lite det faktum att Storbritannien har valt att kraftigt börja dra tillbaka sina trupper nästa år och Frankrike kommer ta hem sina i slutet på året. De besluten motsvarar inte alls något ändrat säkerhetsläge, utan baseras helt på hemmaopinionen, säger Lars-Gunnar Liljestrand.
Miljöpartiet och Socialdemokraterna gjorde upp med regeringen om trupper i Afghanistan fram till 2014 och har i tidigare sammanhang sagt att man inte vill inte se några trupper i landet efter det.
– Vi vill inte se några trupper efter 2014 utan vi vill se en nedtrappning av det militära och en upptrappning av det civila, säger Pontus Hummelman, pressekreterare för Miljöpartiet, till Flamman.
Han säger att Miljöpartiet inte vill ha några som helst trupper i Afghanistan efter slutdatumet, oavsett om de är stridande eller inte.
– Kommer det en fråga från afghanska myndigheter till svenska där man önskar militär närvaro måste vi ta ställning till det, men det är inget vi kommer att föreslå och frågan är inte aktuell, säger han vidare.
Samhället slås sönder
Lars-Gunnar Liljestrand är övertygad om att det enda sättet att skapa varaktig fred är att dra tillbaka utländska trupper ur landet. Han är också kritisk till att det drivs kampanjer för att Sverige ska stanna längre i Afghanistan för att tillvarata kvinnors rättigheter.
– Då måste man säga vad man vill uppnå som man inte uppnått genom elva års krig. Kriget slår sönder det civila samhället och de som drabbats hårdast är just kvinnor och barn.
