På grund av de minskade budgetanslagen gick Arbetsförmedlingen i början på mars ut med att de skulle stänga hälften av landets kontor. Redan då var det tydligt att det framförallt rörde sig om glesbygdskontor. När listan över vilka som skulle stänga släpptes i förra veckan visade det sig mycket riktigt vara fallet.
Neddragningarna påverkar även stora och mellanstora städer med minskade personalresurser och nedstängda kontor, men problemet blir särskilt kännbart i glesbygden, där kommunerna kommer att behöva lägga tid och resurser på något som i själva verket står utanför deras ansvarsområden.
– Kommunen har ju inte ansvar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder men i och med att Arbetsförmedlingen nu drar sig tillbaka så tvingas kommunerna jobba med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på ett annat sätt. Problemet med när det inte är uppgifter som är utpekade är att vi måste ta pengar någon annanstans ifrån. Vi har ju intresse och incitament för att jobba med det här, men det är tufft ekonomiskt, säger Ewa-Leena Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunchef i Ljusnarsberg kommun i Örebro län.
Ljusnarsberg, där centralorten Kopparberg huserat Arbetsförmedlingen i hyrda lokaler är en del av Örebro län där alla utom två av Arbetsförmedlingens kontor nu ska stänga. Men de stundande nedläggningarna tydliggör också de problem som redan finns i flera av de mindre kommunerna.
– Trots en långvarig högkonjunktur så är det hög arbetslöshet här. Jag är orolig för hur det kommer att bli för de som redan står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver extra stöd som den personliga, fysiska kontakten kan ge för där funkar inte digitala lösningar. Som våra nyanlända, de står långt ifrån arbetsmarknaden. Ytterst blir det ju medborgarna som drabbas, säger Ewa-Leena Johansson.
Här har vi allt från ingenjörer till analfabeter. Många har inte den digitala mognad som krävs och det blir en klassfråga då
Även i Västerbotten slår många kontor igen, och även där är oron påtaglig. När 11 av länets 16 kontor försvinner ställs höga krav på att de arbetssökande ska vara kontaktbara digitalt.
– Här har vi allt från ingenjörer till analfabeter. Många har inte den digitala mognad som krävs och det blir en klassfråga då. Alla har inte heller körkort för att ta sig till de kontor som finns kvar. Det ökar orättvisorna och det ökar ojämlikheten, säger Lennart Gustavsson, kommunstyrelsens ordförande för Vänsterpartiet i Malå kommun.
Han har i och med neddragningarna reagerat på hur man riksdagspolitiker dels pratar om statlig närvaro i glesbygden, men samtidigt gör neddragningar som drabbar densamma.
– Det här är tvärtemot vad munnen säger, och ska vi ha ett sammanhållet land, som vi alla strävar efter, måste vi se till att det finns möjlighet till statlig närvaro och service i icke-urbana miljöer. Det är dags att de fagra orden omsätts i verkligheten, säger Lennart Gustavsson.
Även Ewa-Leena Johansson uttrycker oro över bristen på glesbygdsperspektiv i nedskärningarna. För om det blir upp till privata alternativ kommer det inte vara ekonomiskt fördelaktigt för dem att etablera sig i mindre kommuner, menar hon.
– Vi är bekymrade naturligtvis. När man tidigare gjort stora neddragningar så är det mindre kommuner eller de som har en bit ifrån städerna som drabbas hårdast. Det är så enkelt för de som ritar om kartan, de tycker att de löst problemet, medan vi bara får sitta och se hur resan går.
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.