Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.
Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].
För några veckor sedan uppmärksammade Moderaterna i ett inlägg på sociala medier att det var 50 år sedan Astrid Lindgren publicerade sin berömda skattekritiska artikel ”Pomperipossa i Monismanien”.
Att Lindgren och hennes text var en av få röster som kunde utmana de socialdemokratiska män som styrt landet i 44 år är ett faktum.
Moderaterna försöker plocka poäng genom att lyfta fram att Astrid inte gillade att betala 102 procent i marginalskatt – och att de själva minsann inte heller gillar skatt. Med tanke på den politik Moderaterna driver i dag är jämförelsen en skymf mot Astrid Lindgrens minne. I skrivande stund kommer nyheten om att Moderaterna öppnar för att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet.
Du får inte bli någon nazist, då kan jag ju inte älska dig så mycket som jag annars skulle kunna.
Sverigedemokraterna är ett nazistiskt parti. Christer Bergström har bevisat det i sin bok Därför är Sverigedemokraterna ett nazistiskt parti: en vetenskaplig genomgång. Till skillnad från dagens moderater var Astrid Lindgren en varm anhängare av ett solidariskt samhälle. Med tanke på hur ofta Pomperipossasagan citeras i debatten är det orimligt hur få som läst den. Pomperipossan berättar varmt om sin skatteglädje, och berättar att en marginalskatt på 80 till 83 procent vore en rimlig nivå – det slog bara snett när den steg över 100 procent. Hade Astrid Lindgren levt i dag hade hon setts som ett av socialdemokratins mest radikala element.
Utöver sina åsikter om skatter hade Astrid Lindgren en rad åsikter som dagens moderater skulle finna obekväma. Hon stod upp för djurskyddet och var emot kärnkraft. Framförallt engagerade hon sig i barns rättigheter. Hennes första saga följer Pippi Långstrump, som är en obtus regelbrytare. Pippi får, ibland genom att luras, med sina kompisar Tommy och Annika från det fina grannhuset på sina upptåg. I sagorna om Pippi är det underförstått att hennes beteende grundar sig i att hon är ensam utan närvarande föräldrar som håller ordning på henne och ger henne trygghet. Det Moderaterna måste fråga sig är om det känns rimligast att Kling och Klang spärrar in Pippi, eller om det istället vore bättre att Pippi fick följa med Prussiluskan.
Vid eftertanke så handlar nästan alla Lindgrens sagor om busiga, motståndskraftiga barn. Moderaterna och regeringen vill att barn ska återgå till att läsa sagor. Att barn ska vara barn. Det är därför de nu vill förbjuda mobiltelefoner i skolan. Vid 13 års ålder är man alltså inte mogen nog att själv besluta om sin skärmtid, men det går bra att skaka galler jämte Dunder-Karlsson och Blom.
Astrid var också personligt engagerad i flyktingfrågor, till exempel när familjen Sincari skulle utvisas från Åsele. Det går att argumentera vidare för hur lite av Moderaternas politik Astrid hade gillat. Det går också att undersöka hur Astrids liv hade sett ut om hon fötts i ett moderat samhälle i stället för ett socialdemokratiskt sådant. Men man ska inte sparka på den som redan ligger ned.
I stället gör vi som Astrid gjorde när hon mötte högerextrema unga män på gatan, klappade en av dom ömt på kinden och sade: ”Du måste sluta skinheadsa. Du ska inte vara här, det leder bara till olycka. Lova mig nu att du slutar med de här skinheaderierna. Du får inte bli någon nazist, då kan jag ju inte älska dig så mycket som jag annars skulle kunna”.