Utrikes 16 juli, 2008

Att bygga ett part – långa versionen

Revolutionen behöver en opposition, det är som en fysisk lag. Varje aktion skapar en motreaktion.<br /> Det säger Alberto Müller Rojas, vice ordförande för det regerande partiet i Venezuela, PSUV, i en intervju för Flamman.<br /> – Vi kan inte stödja oss på drömmar för det var så som den utopiska socialismen misslyckades för det var drömmar som byggde på etiska värden.

MARACAIBO-VENEZUELA Ett massparti har under det senaste året alltmer tagit form, Venezuelas förenade socialistparti, PSUV. Partiet har nästan sex miljoner medlemmar, aspiranter och aktiva sympatisörer som för ett år sedan registrerade sitt intresse för ett framtida medlemskap i partiet. Men kommer Latinamerikas största politiska parti att motsvara de krav de ställs inför?

När president Hugo Chávez för år sedan proklamerande att revolutionen borde ha ETT parti och inte en teknisk valallians bestående av ett antal vänsterpartier, uppfattades det medvetet och tendentiöst på många håll som att den omstridde venezuelanske revolutionsledaren nu beredde marken för att införa vad hans baktalare kallar för en enpartistat. Inget kunde vara felaktigare.
Men trots upprepade försök att förklara och klarlägga att partiväsendet i Venezuela inte kommer att arkiveras på något revolutionsmuseum, har kampanjerna fortsatt med påståenden som varje gång har blivit allt absurdare.
PSUV har vuxit fram som en historisk nödvändighet. Ingen politisk process och utveckling kan baseras på spontana eller olika starka personliga politiska viljor, förr eller senare havererar en sådan process. Men det unika med Venezuela är att ”verktyget”, som Lenin kallade partiet, först efter nära tio år nu stiger fram och konsolideras i venezuelanernas medvetande.
I början av mars genomfördes, i Venezuelas andra stad Maracaibo, den sista av ett tiotal ”minikongresser” som inleddes i slutet av 2007. På dessa tredagarskongresser debatteras det som brukar debatteras på partikongresser; förslag till politiskt program, stadgar, partiets ideologiska karaktär och kraven på partimedlemmarna.

Militärer och gerillasoldater

Men det som skiljer PSUV från i stort sett nästan alla partier och rörelser inom den internationella revolutionära rörelsen, är den demokratiska process som detta parti har genomgått för att bli vad det är idag, ett brett massparti som inkluderar det bästa av det venezuelanska folkets historiska kamp för att bygga ett samhälle baserat på en folkdemokrati.

President Hugo Chávez är så klart den oomstridde ledaren för PSUV och bildandet av partiet är en demokratisk livsnödvändighet för Chávez har, utan tvekan, mycket makt. Han tillsätter och avsätter ministrar många gånger på ett diskutabelt sätt. Han dominerar regeringen och har ett avgörande inflytande på den inriktning som politik och ekonomi har i Venezuela. Han har också själv många gånger sagt att processen aldrig kan hänga på en person.
Den politiska basen och utgångspunkten måste finnas i det parti och ideologi som regeringen baserar sitt arbete och program på. Precis som socialdemokraterna i Sverige under hela 1900-talet baserade sitt regeringsutövande på.
Och den man som utpekas som ideologen och arkitekten bakom PSUV:s uppbygge är den pensionerade generalen Alberto Müller Rojas, en, i likhet med Chávez, före detta militär men som bara gjorde ett år i fält medan han ägnade resten av sin aktiva tid som lärare på olika universitet i Venezuela.
– Vi är tre som har hållit i lite av trådarna för partiuppbygget; Ali Rodriguez, Jorge Rodriguez och jag, säger han, när han tar emot Flamman i Maracaibo. Det pågår en intensiv aktivitet eftersom det är den sista och konstituerande kongressen där också den andra hälften av den 51 personer starka partiledningen ska väljas.
Två gerillasoldater och en general, ingen dålig sammansättning! kommenterar jag, men Rojas kontrar med glimten i ögat:
– Jorge var aldrig gerillasoldat, däremot hans far.
Och det är denna faktiskt också unika venezuelanska egenskap som överraskar mången observatör av den internationella revolutionära rörelsen, hur före detta gerillasoldater och ledande militärer har gått samman och utmejslat ett gemensamt politiskt projekt.

Vänsterns valallians

• För en utomstående verkar det lite motsägelsefullt att partiet bildas först tio år efter att de första stegen för att skapa den materiella basen för Revolutionen och socialismen har tagits. Borde det inte vara tvärtom, att det är partiet som är den politiska kompassen för revolutionen?
– Vi hade först en politisk koalition, den ”patriotiska polen”, som utgjordes av en rad folkrörelser men också de olika vänsterpartierna. Inledningsvis var det en valallians som innebar att denna enade vänster vann fem, sex val på raken. Men nu har vi ställt oss målsättningen att skapa ETT verktyg som definierar det socialistiska teoretiska tänkandet och dess spridning och utbredning i befolkningen. Detta verktyg ska också arbeta i allians med regeringen i tillämpandet av program som tar sikte på att vägleda samhället mot en socialism som i allmänna drag tar tillvara på alla de erfarenheter från det 20:e seklet, i synnerhet de bittra erfarenheterna från Sovjetunionen och i Östeuropa. Dessa visar att processen utvecklades mot kapitalism och en del länder slutade som underordnade till ”Atlantpakten” och USA som erkänns som den ledande kraften i världen.

Kombinera flera ideologiska strömningar

• Den europeiska arbetarrörelsen skapade sina politiska partier för mer än 100 år sedan för att kanalisera sina politiska krav mot borgarklassen som hade grundat sina politiska partier. Arbetarklassens partier grundade sin teori på marxismen. Hur ser PSUV på marxismens som en teoretisk källa för att förstå den samhälleliga utvecklingen? Chávez har offentligt sagt att PSUV inte är marxistiskt. Vad är det då?
– Marxistiskt kan det inte vara för det är i dag inte giltigt, varken teoretiskt eller praktiskt. För Marx’ tänkande var finalistiskt, deterministisk med idén att vi går mot ett perfekt samhälle. Enligt den vetenskapliga definitionen i dag är finalismen och determinismen inga paradigmer för att förstå verkligheten. I dag finns det möjligheter men det finns inga färdiga vägar att beträda.
– Källan för den venezuelanska socialismens tänkande, som vi försöker karaktärisera, är å ena sidan tillämpandet av den historiska materialismen (som Marx förfäktade, reds. anm.). Vi anser att verkligheten kan analyseras genom konfrontationen mellan de sociala klasserna. Men vi har gått längre än så. Vi har tagit åt oss Gramcis tes i synen på historien men även vissa historiska teser som Trotskij förfäktade som till exempel tesen om den ”permanenta revolutionen”. Idén om att hoppa över det förkapitalistiska stadiet, i vilket Venezuela befinner sig i, för att gå mot en socialistisk process utan gå via den liberala borgerliga etappen, som i den marxistiska tappningen inte var möjlig.
– I Venezuela fanns det också innan Marx en strömning som motsvarade ett humanistisk, socialistiskt tänkande som framför allt uttrycktes av (Juan) Jacobo Rousseau. Denna strömning leddes av den sydamerikanska kontinentens frihetsledare och teoretiker, som i fallet Venezuela, av Simon Rodriguez som anslöt sig till den utopiska socialismens anhängare. Också under mitten av det 19:e seklet framträdde en stark socialistisk strömning som uttrycktes i uppropet ”Socialism i förvandling” som var en blandning mellan den utopiska socialismen och Marx’ historiska materialism.

Fördela mervärdet

– Vi har således sammanfört det viktigaste ur dessa socialistiska källor och sammanfört dem med de bästa av de socialistiska venezuelanska traditionerna som finns i rötterna hos folket, som till exempel indianerna, där kollektivet står över individen och staten. Därför säger vi, att i Venezuela i dag byggs en socialism som motsvarar förväntningarna, traditionerna och de nationella vanorna. Och vi gör det med fredliga medel utan att eliminera de antagonistiska motsättningarna. Jag tror det är en stor fördel för vi behåller dialektiken. För om vi skulle förvandla oss till ETT parti i landet, skulle partiet förvandlas till ett byråkratiskt parti vilket skedde med det sovjetiska kommunistpartiet. Eller det mexikanska revolutionspartiet PRI, som blev konservativt. Vår idé är därför att behålla dialektiken i partiet och göra revolutionen, som Marx förstod den, ge den utrymme och aktivera alla produktiva krafter i landet där det inte heller utesluts privata individuella initiativ. Inklusive Lenin var öppen för privata initiativ som fungerade. Vi anser alltså att problemet inte i första hand handlar om ett förhållande till produktionsmedlen utan mer om hur mervärdet (av produktionsresultatet) ska fördelas. Om detta fördelas på ett jämlikt sätt i landet som tenderar att reducera de enorma klyftor som existerar, då är vi på väg mot socialismen.

Kontrarevolutionens betydelse

• Det verkar som historien går igen, från Oktoberrevolutionen som utsattes för blockader för att svälta ihjäl revolutionen 1917, inbördeskrig och väpnad intervention från de 14 mäktigaste staterna i världen (1918-1922). Chávez anklagar nästan dagligen den politiska oppositionen för kontrarevolution, för att ligga bakom hamstring av viktiga basvaror för folket.
– Det är dialektiken som gör att det finns en dynamik i den revolutionära processen och som skapar en kontinuitet i revolutionen som Trotskij beskrev den, i form av den permanenta revolutionen. För revolutionen behöver en opposition, det är som en fysisk lag. Varje aktion skapar en motreaktion.
– Bildandet av PSUV är en utmaning, inte för att det har bildats ett parti utan för formen hur det har organiserats och karaktären på det som motsäger all praxis på hur revolutionära partier har bildats där förtruppen skapas först. PSUV har bildats från basen.
• Då inträder den logiska frågan varför de 5,6 miljoner medlemmar och aspiranter som skrevs in i partiet förra året inte röstade på JA i folkomröstningen 2 december, 2007 för det nya socialistiska författningsförslaget? JA-sidan fick lite mer än 4,2 miljoner röster.
– Valskolk från det socialistiska folket och att motståndarnas propaganda fick genomslag.
• Men borde inte medlemmar och aspiranter i partiet ha en större politisk medvetenhet i allmänhet för att genomskåda denna propaganda?
– Nej, de är folk i största allmänhet och har inte denna högre politiska medvetenhet. De sympatiserar med idéerna. Och det är just partiets centrala uppgift, att inympa denna politiska medvetenhet hos sin medlemsbas och sympatisörer.
Parti och stat
• Hur ska PSUV undvika att bli en del av den venezuelanska statsapparaten som många av de tidigare statsbärande partierna som till exempel Sovjetunionen, förvandlades till?
– Det är den kanske största utmaningen som PSUV står inför, hur undvika att byråkratin använder sig av den praktik som nästan är en politisk venezuelansk kultur, korruption? Och vi har på ett alarmerande och på nära håll sett den under organiseringen av partiet. Vi har försökt hantera problemet genom att ge basen möjlighet att kritisera dessa företeelser. Men det handlar inte enbart om att ledande personer representerar denna tendens, det finns även en utbredd mentalitet inom medlemsbasen i att dess stöd ska resultera i (materiella) förmåner. Vi ser ofta att de inte använder sig av den makt de förfogar över. Idén är att ge makt åt människorna på basnivå, på kommunal nivå eller, som Lenin ursprungligen myntade uttrycket; ”All makt till sovjeterna (arbetarråden)!” Medan vi säger: ”All makt till kommunerna!” Men om dessa kommuner (där folkråden/Consejos Comunales återfinns) inte utvecklar sitt maktverktyg och de fortsätter att vara avhängiga till den byråkratiska apparaten, kommer det att bli omöjligt att undvika byråkrati och korruption. Och det är den stora utmaning som detta parti står inför.
– Ibland är jag rädd att gå på dessa möten där man uppmanas att ”överlämna detta brev till Chávez”, där de ber om personlig hjälp, det handlar inte ens om kollektiva problem. Jag brukar svara: ”Jag är ingen budbärare, skicka det med posten!” Men denna paternalistiska mentalitet som finns på basnivå är också ett arv från kolonialismen där du till exempel bad om hjälp hos prästerna. Dessa präster har haft en nästan avgörande makt i de politiska besluten, kanske inte i lika hög grad i Venezuela som i Latinamerika.

Krav på partimedlemmarna

• Och då följer den andra logiska frågan; vilka blir kraven på de personer som är aspiranter att bli partimedlemmar i PSUV om nivån på den politiska medvetenheten är diskutabel?
– Jag tror att beslutet att tillåta folk att bli aspiranter och medlemmar i partiet utan några större krav, var korrekt. Man kan inte lära sig teoretiskt utan samtidigt tillämpa de politiska uppgifterna. Och lär man sig ändå inte med denna kombination är det lätt att processen korrumperas, inte i det etiska hänseendet utan i form av att processen avviker från sitt grundläggande mål. Och då faller vi in i samma situation som Sovjetunionen hamnade i. Det är kanske det bästa exemplet på vad som kan hända, oavsett om du har den politiska makten i 50-70 år. Förändrar du inte det personliga tänkandet, moralen och attityden hos personen så förloras processen.

Socialistisk humanism

• Den latinamerikanska högern omgrupperas och attackerar framför allt Venezuela i en ideologisk konfrontation där till och med katolska kyrkan är deltagare. Denna anklagar Chávez och PSUV för att vilja införa en marxist-leninistisk diktatur i Venezuela. Är PSUV:s medlemmar verkligen kapabla och politiskt mogna att ta den konfrontationen med en synnerligen mäktig fiende?
– Högern i dag har ingen ideologi, bara en instinkt. Är USA:s ockupation av Irak eller Uribes krig mot sitt eget folk i Colombia ett rationellt uppförande? Det är närmare ett djuriskt beteende. Socialismen är det humanistiska uttrycket. Människan lever i en social miljö som baseras på kultur som i sin tur är avhängigt av vetenskapen. Därför kan vi inte stödja oss på drömmar för det var så som den utopiska socialismen misslyckades för det var drömmar som byggde på etiska värden. Men vad är etik? Går det att äta? Väg upp ett kilo ärlighet!
• Vilken är den främsta uppgiften för dagens medlem i PSUV?
– Att lära sig och att lära ut. Men medlemmarna måste leva och lära sig mitt i verkligheten och delta i den politiska processen som vi befinner oss i. För mänskligheten, inte bara Venezuela befinner sig mitt i historisk etapp där själva livet är i fara.

Krönika 12 september, 2025

Lorentz Tovatt: Jag börjar hoppas att Lars Beckman har rätt

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister och Romina Pourmokhtari (L) under budgetsamtalen på Harpsund, den 28 augusti. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Kommer du ihåg när man var barn och fick plötsliga overklighetskänslor? Från ingenstans kom känslan av att allt är riggat. Att dina föräldrar, lärare och katten i smyg deltog i en gigantisk komplott. Och att de en dag skulle kliva fram och säga: ”Överraskning! Vi har bara spelat teater för din skull.”

Jag trodde att den känslan hörde barndomen till. Men i dag, som vuxen, har den återvänt. Jag går runt och väntar på att någon ska lägga handen på min axel och säga: ”Oroa dig inte, det var bara ett skämt”.

För det här – att samtiden rycker på axlarna åt den eskalerande klimatkatastrofen – kan väl ändå inte vara på riktigt?

Hur ska man annars förstå en sommar som denna:

Värmerekord i land efter land. Redan i juni passerade Portugal och Spanien 46 grader.

Skogsbränder som härjar över hela Europa: i Frankrike den största på över 80 år. Totalt har en miljon hektar brunnit ned i EU under året – den högsta siffran sedan vi började mäta gemensamt.

Tusentals dödsfall, där forskare vid Imperial College London beräknat att tre gånger fler människor har dött jämfört med en värld utan klimatförändringar.

Ekosystem som kollapsar, och djur som inte överlever hettan och lågorna.

Och bortom vår kontinent: översvämningar i Texas, monsunregn som plågar Pakistan, tusentals familjer som drivits på flykt i Nigeria.

Ändå: knäpptyst.

Tidningarna skriver om annat. Partierna spelar tysta leken. Miljöpartiet försöker ropa i stormen, men ingen vill stämma in. Dessutom är de själva usla på att ladda en fråga politiskt, att skapa debatt och uppmärksamhet.

Läs mer

Det mesta tyder på att klimatfrågan knappt kommer att debatteras i valrörelsen om ett år. Detta trots att högerpartierna monterar ned allt som kan kallas för just klimatpolitik. Utsläppen rusar uppåt, klimatmålen är inte i närheten av att kunna nås. Och ändå, knäpptyst.

Så, om detta är ett skämt, snälla, det är dags att berätta det nu. Låt ridån falla, låt ljuset tändas i salongen, och låt oss skratta åt hur lättlurade vi var. Jag vill nämligen inte leva i detta förvridna universum där alla låtsas som ingenting. För nu är det inte längre barns fantasier det handlar om – det är mänsklighetens framtid.

Annars börjar jag nästan hoppas att Gävle-moderaten Lars Beckman har rätt: att det är själva katastrofen som är påhittad och inte vår kollektiva ignorans inför den.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes/Nyheter 11 september, 2025

Anklagar svensk vänster för mordhyllningar – refererar till Facebook

Sveriges vice statsminister Ebba Busch. Foto: Lars Schröder / TT.

Ebba Busch ser en ”fasansfull reaktion” från delar av den svenska vänstern efter mordet på Charlie Kirk. Bedömningen baserar hon på sociala medier – och hänvisar till Aftonbladets kommentarsfält på Facebook.

I går mördades den amerikanska högerprofilen Charlie Kirk med ett skott i halsen vid ett öppet evenemang i Utah. Ännu har ingen gripits för dådet.

Nu riktar Sveriges vice statsminister Ebba Busch hårda anklagelser mot den svenska vänstern – som hon menar hyllar mordet.

”Än så länge finns ingen gärningsperson gripen och kvarhållen och vi vet ännu inte ett bekräftat motiv. Vad som dock kan bekräftas är den fasansfulla reaktion vi nu ser från amerikansk och delvis svensk vänster. Människor firar”, skriver hon på X, och frågar sig:

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 11 september, 2025

Det är knappast Palestinarörelsen som hotar demokratin

Demonstration arrangerad av Septemberupproret och Tillsammans mot rasism vid Mynttorget på tisdagen. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

När M, SD och KD:s politiker tillsammans med de borgerliga ledarsidorna påstår att Palestinarörelsen utgör ett hot mot våra folkvalda, är det inget annat än ett desperat försök att flytta fokus från verkligheten. Det är en välkänd politisk manöver: måla ut en fredlig folkrörelse som hotfull för att slippa tala om det verkliga hotet – att svenska politiker ger sitt tysta och aktiva stöd till ett folkmord.

Låt oss vara tydliga: Palestinarörelsen i Sverige är ingen sekt, ingen svans, ingen ”mobb”. Och framför allt – inget hot. Tvärtom. Det är en bred, levande folkrörelse, demokratisk till sin kärna, där tusentals människor – unga och gamla, troende och sekulära, judar, muslimer, kristna och ateister – förenas i kravet på rättvisa för det palestinska folket. Att stämpla denna rörelse som ”antisemitisk” eller ”våldsam” är inte bara falskt. Det är fegt.

Jag har själv deltagit i över 80 demonstrationer de senaste två åren. Alla har varit fredliga. Visst händer det att någon, förtvivlad över sorgen efter de mördade i Gaza, ropar slagord i en ton som skaver i svenska öron, vana vid konsensuspolerat språk. Men helheten? Fredlig. Livskraftig. Demokratisk. En folkrörelse som förkroppsligar det som makthavare påstår sig värna – men i praktiken motarbetar.

Man kan inte både vilja ha väljarnas mandat och samtidigt slippa deras protester.

När Carl-Oskar Bohlin hörde rop som ”shame on you” var det inte en ”hotfull mobb”. Det var väljare som uttryckte sitt missnöje. Är det obehagligt? Ja. Men demokrati är inte en bekvämlighetszon för makten. Demokrati är folkets röst, ibland högljudd, ibland obekväm. Att kalla detta för ett hot är att demonisera alla som någon gång vågat stå upp mot makten.

Och ja – självklart ska politiker kunna gå i fred. Ingen önskar att Bohlin eller någon annan ska känna sig personligen hotad. Men man kan inte både vilja ha väljarnas mandat och samtidigt slippa deras protester. Den som kliver in i maktens rum måste också stå ut med folkets rop. Att skrika ”shame on you” till en minister som blundar för folkmordet i Gaza, den etniska rensningen på Västbanken, och samtidigt sitter i en regering som fortsätter vapenhandeln med Israel – det är inget hot. Det är ett rop av förtvivlan. Ett välförtjänt omdöme.

Läs mer

Det verkliga hotet mot demokratin kommer inte från Palestinarörelsens rop. Det kommer från dem som försöker brunsmeta, kriminalisera och misstänkliggöra en hel folkrörelse. Det kommer från makten själv, som hellre slår ner på solidaritet och civilkurage än ifrågasätter sitt eget ansvar för medlöperiet.

Så låt oss se klart: det är inte Palestinarörelsen som är farlig. De farliga sitter i regeringen, skriver på exporttillstånd för vapen till Israel, hejar på Israels krigsmaskin – som Ebba Busch gjorde – och smutskastar dem som protesterar. Det är där hotet mot demokratin finns.

Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 11 september, 2025

Avanza ger dig fyrverkerier – men huset vinner alltid

Skillnaden mellan nätkasinon och aktiesparande blir allt suddigare. Foto: Karin Wesslén/TT.

Med applådemojier och pushnotiser har aktieapparna gjort småsparandet till ett dopaminforsande mobilspel. Förlorarna är våra unga.

”Nästa lön kommer jag hit or miss”, skriver en användare. ”Hela lönen på en trade. Vinner jag, fortsätter resan. Förlorar jag stänger jag mitt Avanza.” Jublet i tråden är högt. ”Du hör hemma här! Lets fucking go”, kommenterar någon. Andra är mer återhållsamma: ”Låter som om du ska spara i fonder och hålla dig ifrån att nyttja marknaden som ett kasino 😂”.

Jag bläddrar runt på kanalen ”ISKbets”, småspararnas eget gladiatorforum på Reddit. Här samlas användarna för att posta dagens förluster och vinster – på allt mellan några hundringar till flera miljoner – och be om råd på bets, ett ord som påminner mer om kasinospel än investeringar.

Ungdomsbarometern visar att unga känner mer ekonomisk oro än tidigare kullar, samtidigt som idealismen får ge vika för pengar och stabilitet.

En användare har lagt upp Avanzas belöningsskärm för ”10K”, 10 000 sparade kronor, med applådemoji och texten: ”Den här milstolpen har 71 procent av alla avanzianer uppnått.” Gratulationerna strömmar in, och någon kommenterar: ”Minns när jag var yngre och många gick in med 500 kronor bara för att känna sig som DiCaprio i Wolf of Wall Street när man gick plus 30 kronor.”

Detta småsparande har varit argumentet när högern sålde in ISK-systemet i Sverige – och nog är många användare amatörinvesterare som riskerar allt de äger. Medan de stora pengarna håvas in av höginkomsttagare.

Vänstertidningen Jacobins sommarnummer pryddes av ett kasinobord med texten ”Huset vinner alltid”, men även finanstidningarna har börjat se mönstret. Den brittiska finanstidningen The Economist – knappast någon maoistisk kampbulletin – skriver om hur gränsen mellan spelbolag och banker luckras upp (28/8). Tidningen påminner om att ekonomer liknat börsen vid ett kasino åtminstone sedan John Maynard Keynes, men konstaterar att parallellen nu håller på att bli bokstavlig.

Amerikanska domstolar och myndigheter har öppnat för så kallade ”eventkontrakt”, där man kan satsa på allt från presidentval till idrottsresultat. Stora investeringsplattformar som Kalshi, Interactive Brokers och Robinhood erbjuder redan nu kontrakt på valutfall, sportstatistik och till och med Emmy-galan, vilket kallas ”förutsägelsemarknader”, prediction markets. Spelbolagen Fan Duel och Edge Markets har rentav gått ihop med banker för att ta fram konton och betalkort som är specialgjorda för sportspelare.

Läs mer

Gränsen mellan traditionella banker, nätmäklare och bettingjättar luckras alltså upp allt mer. I Sverige har appar som Avanza och Nordnet ”spelifierat” sparandet med jämförelser med andra användare, pushnotiser och animerade fyrverkerier. Allt för att ge samma dopaminkickar som Candy Crush eller enarmade banditer.

Systemet gör inte bara vanliga människors privatekonomier mer osäkra. Det skapar också en ny människa, som inte litar på samhället utan endast på sig själv. Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2025 visar att unga känner mer ekonomisk oro än tidigare kullar, samtidigt som idealismen får ge vika för pengar och stabilitet. På fem år hade intresset för aktiesparande gått upp från 36 till 49 procent, samtidigt som var tredje ungdom uppger att de inte har råd med fritidsaktiviteter. Att man vinner val på ekonomiska frågor har alltså aldrig varit tydligare.

Vem vill egentligen ha en sådan utveckling? Svaret finns än en gång på Reddit. ”Sanningen är att huset alltid vinner”, skriver en användare. ”Den verkliga vinnaren är Kasino Avanza.”

Citaten är lätt redigerade.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 11 september, 2025

Den nakna sanningen

1971 ”släpptes porren fri” i Sverige – och sabbade den blomstrande sexuella frigörelsen, menar sexköpslagens fader. Ur Jorma Toivonens privata erotiksamling. Foto: Liz Fällman.

Porren skrubbas bort från internet – allt för att skydda barnen, oavsett vad som stryker med. Men varför jublar Liberalerna åt statlig censur, och Ung Vänster åt Gunnar Strömmer-feminism? Flamman klär av svensk porrpolitisk historia.

– Jag kan ju börja med att säga att jag inte anser att jag säljer sex, utan pornografi. 

På plattformen Onlyfans kallar ”Jens” sig för ”Northern_Twink”. När han spelar in sig solo runkar han framför kameran, eller gör ”stripp-content”. Han berättar att han gärna hade samarbetat med fler profiler på plattformen, men vill inte filma något ihop med någon han inte är attraherad av – även om det hade ”dragit mer trafik”. Till vardags har han ett skrivbordsjobb på ett industriföretag, och Onlyfans är en hobbyinkomst han lägger några timmar i veckan på, främst för att han ”tycker det är kul”.

I sitt första meddelande till mig menade Jens att ”det största sexualförtrycket i Sveriges riksdag kommer från vänster”. När läderklubben Stockholm Leather Social i somras fick stickers överklistrade med Ung Vänsters ”Död åt porren”-affischer var den tidigare ordföranden Ava Rudberg tvungen att gå ut och tydligt deklarera ”självklar och kompromisslös solidaritet med hbtq-rörelsen”. 

– Hbtq-perspektivet är helt bortglömt i debatten. Man pratar mycket om patriarkatet och mäns utnyttjande avkvinnor, men väldigt lite om att inte all porr innehåller kvinnor – eller män, säger Jens, och tillägger:

Korvfest. Är porrens värld verkligen bara de misogyna männens – när inte all porr innehåller män, eller kvinnor? Ur Jorma Toivonens privata erotiksamling. Foto: Liz Fällman.

– Det finns såklart väldigt mycket sådant, men också mycket pornografi som är ”amatör”, par som filmar sig ihop för att de tycker om det och så vidare. Fler vinklar att se. Folk kan absolut börja förflytta sina gränser bara för pengarna, den problematiken finns, men hur vanligt det är vet jag inte. Jag kan bara prata för mig själv, och jag har aldrig gjort något som jag inte skulle vilja göra.

Sedan i maj går det dock inte längre att skicka meddelanden till honom – eller någon svensk – på plattformen, trots att uppemot hundra personer betalat en hundralapp var för att få göra just det, samt se hans egeninspelade porrklipp och naknare bilder än vad Instagram tillåter. Han funderar nu på att börja med konkurrenten Fansly, som ännu inte stängt av sin chattfunktion.

Hbtq-perspektivet är helt bortglömt i debatten.

Det som hände i våras var att ”köp av sexuella handlingar på distans” kriminaliserades – vilket gjort det olagligt att specialbeställa klipp med önskemål på innehållet, något som bedömts falla inom ramen för svensk sexköpslagstiftning, till skillnad från att se förinspelad porr (som fortfarande är lagligt). 

Ändringen kom inbakad i ett lagpaket som även ”skärpte synen”övergrepp mot barn, bedrägerier mot äldre och sexistiska hatbrott. Även skrivelser om koppleri gäller numera digitalt, vilket oroar Jens:

– Man har introducerat fler faror och juridiska svårigheter för oss, som redan drabbat dem som säljer sex fysiskt. Kan min sambo nu plötsligt hållas ansvarig för att ha ”främjat sexköp”, till exempel? Eller min hyresvärd?


Onlyfans grundades 2016 som ett familjeföretag, av bröder och deras finanspappa i brittiska Essex, och köptes två år senare upp av den ukrainsk-amerikanska camsex-miljardären Leonid Radvinsky. I dag tittar över 350 miljoner ”fans” på fyra och en halv miljon ”kreatörer”, och investerare pratar om att lägga bud på 8 miljarder dollar. Enligt en studie från 2022 är snittanvändaren en gift, vit man – men så många som 38 procent är pan- eller bisexuella.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 11 september, 2025

Fria Tider fortsätter fulfakturera: ”Kör till sista blodsdroppen”

Mängder av tidigare prenumeranter har dragits inför rätta av den högerextrema tidningen Fria Tider, som kräver in pengar för obetalda fakturor. Samtidigt lägger bolaget miljonerna på hög i Estland – och köper upp kilovis med guld. ”Du pratar bara med toppen på isberget”, säger en av dem som stämts av bolaget.

”Fick samtal från en kille som sålde er tidning. Vi pratade och han var trevlig. Dock så tog jag aldrig en prenumeration då jag inte var intresserad. Döm om min förvåning när jag får inkassokrav”, skriver en användare på sajten Trustpilot.

Hen får svar direkt från det anmälda företaget – den högerextrema tidningen Fria Tider. De nekar till anklagelserna, och skriver att deras kundtjänst registrerat två inloggningar under det gångna året.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 10 september, 2025

Paulina Sokolow: Kroknäsor, spindelnät och bläckfisk – nidbilder av juden lever

Forum för levande historias satsning ger unga chansen att få prata ut om antisemitism i skuggan av Israels krig. Det är modigt.

Finns antisemitismen i sin egen rätt? Frågan har otippat seglat upp och blivit en hammare att slå med i alla möjliga syften efter 7 oktober 2023, inte minst mot Palestinarörelsen. Men dess existens tillerkänns nu i alla fall en utställning på Forum för levande historia, en flerårig större skolsatsning under titeln Gilla, dela, hata. Syftet är att ”avkoda antisemitiska budskap” med fokus på nätmiljön och algoritimiska förstärkningsfenomen samt förstås att förmedla vad antisemitism är.

Med tanke på Levande historias närhet till Kulturdepartementet är risken stor att utställningen uppfattas som ett beställningsverk likt Kulturkanon. Varför nu? Varför just judar och inte muslimer eller hat mot hbtqi-personer och svarta? 

Det är otäckt men också en uppfriskande motvikt till uppfattningen att antisemitismen skulle vara ‘importerad’.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Veckobrev 10 september, 2025

Problemet med Carl-Oskar Bohlins dominansbeteende

I går kväll diskuterade Flammans chefredaktör förföljelsen av Carl-Oskar Bohlin i SVT Aktuellt. Foto: SVT.

I förrgår blev Carl-Oskar Bohlin, moderat civilförsvarsminister, förföljd från riksdagen av demonstranter. De ropade saker som ”Shame on you” och ”Det pågår ett folkmord, och ni är medskyldiga genom er tystnad”.

Jag hade inte heller velat bli förföljd hem genom mörka gränder av människor som vrålar att jag är barnamördare och nazist. Så här skrev han i ett flitigt delat inlägg på X: ”En grupp människor med antisocialt dominansbeteende började förfölja mig vilket resulterade i att jag helt enkelt inte kunde ta mig hem, av den enkla anledningen att min adress här i Stockholm inte är offentlig.”

Vad gäller det senare har han rätt. Politiker är redan hårt utsatta, och vad man än tycker är han vald av folket. Säg din sak, men lämna dem sedan i fred.

Vad är egentligen det större hotet mot demokratin – några medborgare med mobilkameror, eller en regering som vill strypa demonstrationsrätten?

Men jag har ändå större problem med ministerns sätt att hantera situationen. På ett annat klipp från tidigare samma dag ser man honom själv gå fram mot demonstranterna, blänga och brösta upp sig, ungefär som en snubbe på krogen. Vissa skulle kalla även det dominansbeteende. Varför inte bara vara lite cool i stället, prata med dem och kanske vinna över någon? I stället väljer han att lägga ut klippet för att mobilisera sina ledarskribenter och nätkrigare. Det är inte värdigt en minister.

Sedan använder han klippet för att svartmåla en hel rörelse. Tusentals människor har demonstrerat fredligt i två år, och om detta är det värsta regeringen kan skrapa fram är det snarare ett styrkebesked. Dessutom har demonstranterna rätt: det var uppenbart från början att Israels svar på Hamas terrordåd skulle bli oproportionerligt. Regeringen lade ner sin röst i FN:s första vapenvileomröstning, och trots larm om svält drog man in stödet till Unrwa, den enda organisation med kapacitet att distribuera stöd i Gaza. Först nu i vår har man börjat nyansera sin position.

Så Palestinarörelsen har rätt – och Carl-Oskar Bohlin har fel. Och helt ärligt: det är svårt att tänka sig ett värre exempel på antisocialt dominansbeteende än ett folkmord.

Bohlin använder dessutom händelsen som argument för att inskränka yttrandefriheten. Regeringen har redan utrett om klimatprotester ska förbjudas, och nu vill man alltså även begränsa rätten att protestera för Palestina. Det är en regering som gång på gång misslyckas med politiken och i stället för att förbättra den vill förbjuda dem som säger emot. Vad är egentligen det större hotet mot demokratin – några medborgare med mobilkameror, eller en regering som vill strypa demonstrationsrätten?

Läs mer

Och slutligen är själva ordet ”dominansbeteende” värt att fundera på. Det leder tankarna till djurvärlden och används nästan uteslutande om människor med utländsk bakgrund. När Jimmie Åkesson hade en gängledare på sitt bröllop, eller när migrationsminister Johan Forsells son visade sig delta i nazistiska kampgrupper, hördes inte ett ord om primatliknande beteenden. Då handlade det plötsligt bara om en förvirrad tonåring.

Så låt oss vara tydliga: att kritisera regeringens usla politik är inte dominansbeteende. Men att brösta upp sig mot sina egna medborgare, svartmåla fredliga rörelser, inskränka yttrandefriheten och mäta olika människor med olika måttstock – det är det.

Det var mitt budskap när jag diskuterade frågan i Aktuellt i går kväll, med Peter Wennblad från Svenska Dagbladet.

Se klippet:

Utdrag på Instagram och Tiktok.

Hela klippet i SVT Play.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 10 september, 2025

Flera Aktivklubb-medlemmar häktade för våldsbrott: ”En eskalering”

En av Aktivklubbs blågula rånarluvor beslagtogs av Polisen efter en misshandel 2024. Foto: Polisen.

Under året som gått har flera medlemmar i nynazistiska Aktivklubb Sverige häktats för våldsbrott. Efter Expos granskning av organisationen misstänks medlemmar även för hatbrott. ”Politiken har bidragit till att ge dem legitimitet”, säger utredaren Jonathan Leman till Flamman.

Det var strax efter midnatt när tre personer misshandlades på Birger Jarlsgatan och Kungsgatan i centrala Stockholm i slutet av augusti. Enligt uppgifter till Aftonbladet ska gärningsmännen ha gjort Hitlerhälsningar och skrikit rasistiska skällsord under misshandeln. 

En dryg vecka senare häktades tre män i 20-årsåldern för brotten, varav ett bedöms som grovt. Till Flamman har åklagaren Gustav Andersson tidigare sagt att ett hatbrottsmotiv utreds.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 10 september, 2025

Linda Skugge lämnar Onlyfans: ”Jag hatar sexköpande män”

Linda Skugge bor i Berlin nu, men har som plan att bosätta sig i norra Sverige. Foto: Lisa Bre.

Efter två år på Onlyfans tar Linda Skugge nu ett tvärt kliv bort från den omdiskuterade plattformen. Hon väljer i stället att helhjärtat satsa på en karriär som pilatestränare. Just nu befinner hon sig i Berlin för att kickstarta sitt nya liv. Flamman träffar henne intill Berlinmuren – dagar efter att hon spelat in vad som antagligen blir hennes sista film på plattformen.

– Vi spelade in snusk helt enkelt, säger hon.

Linda Skugge sitter vid ingången till Mauerpark i Prenzlauer Berg, där resterna av Berlinmuren förvandlats till ett turistvänligt klotterplank. I går spelade hon in en film på Studio Lux, en autonom kvinnodriven studio vid Tempelhofer Feld. Men hon är fåordig om innehållet, och egentligen har hon kommit hit för att starta om. Under högerarmen har hon sin matta – det enda redskap hon egentligen behöver för sin framtida karriär som pilatesinstruktör.

– Det är bland det bästa med pilates. Vem som helst kan göra det, du behöver bara en matta. Eller inte ens det. Du kan göra det på marken också. Du behöver bara din kropp.

Linda Skugge är van vid stormar och vi är vana vid att det stormar kring Skugge. Som ung författare och feministisk debattör slog hon igenom med Fittstim, som skapade stor debatt i Sverige och ansågs vara radikal 1999. Redan där började hennes namn förknippas med kontrovers. Hon har, som hon själv uttrycker det, ”alltid varit ute för tidigt”. När hon senare i livet blev ”cancelled” i kulturvärlden, som hon beskriver det – delvis för sina egna drastiska utspel – hamnade hon utanför de sammanhang där hon tidigare haft en självklar plats. Kontroverserna kring Fittstim blev startskottet, men även den omdiskuterade recensionen av Kristna Sandbergs roman En ensam plats.

Storm. All mediauppmärksamhet kring Linda Skugges konto på Onlyfans ledde till att hon gick längre än hon hade tänkt. Foto: Lisa Bre.

– Entreprenör är absolut en av mina diagnoser. Jag har alltid varit det och jag vägrar ge upp. När dörrar stängs söker jag nya vägar, berättar hon.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)