Svensk industri går på högvarv. Kostnadsläget förbättras. Men arbetstillfällena blir bara färre, enligt Sifs industribarometer. Tillväxten är hög och SCB meddelar att företagens samlade omsättning ökade med rekordstora 272 miljarder förra året. Antalet anställda i näringslivet sjönk samtidigt med 36 000. SEB:s familjeekonom meddelar att ”vi har aldrig tidigare varit så rika”. Porsche, Armani och Bukowskis rapporterar rejäla försäljningsökningar. ”De som verkligen har möjlighet att lyxa till det är främst de 40-talister i storstäderna som ägt hus, haft bra jobb och har en mycket god ekonomi”, säger vd:n för Handelns utredningsinstitut.
Alltså. Dels är borgerlighetens och därmed mediernas karaktärisering av landets ekonomi som eftersläntrande och plågad av lata arbetslösa och fusksjukskrivna djupt oriktig. Dels finns här ett uppenbart systemfel. Företagsägarna och de välbärgade skikten äter upp den produktion som organiseras samhälleligt, på bekostnad av en samhällsekonomi där allas arbete tas tillvara. För dem som arbetar: hårdare tryck. För dem som inte hittar arbete: stress och fattigdom, som hjälper till att hålla nere de arbetandes krav på högre löner och bättre villkor.
Situationen blir ohållbar. En 40-talist i storstad, med mycket god ekonomi, föredrar möjligen en ”lösning” med ett överexploaterat bälte av människor som tjänar de rikas lyxbehov. De flesta andra är betjänta av politiska ingripanden som gör vad privata marknader inte kan förmå: överför arbetstid och resurser till framtidsinriktade satsningar, och fördelar resurserna bättre. Det innebär till exempel mer pengar till järnvägar, forskning och äldreboenden. Mindre till stadsjeepar, villainredning och lukrativa pensionsavtal. Det kan uppnås genom högre skatter, större och bredare offentligt ägande och många fler anställda inom den gemensamma sektorn. Alternativet är växande klyftor och långsiktig förkvävning av tillväxtpotentialen.
Att inte föra vänsterpolitik är därmed det mest ansvarslösa man kan ägna sig åt i år. I alla fall om man är, till exempel, ett vänsterparti.