Både Lars Leijonborg och justitieminister Thomas Bodström har i debatter använt en opinionsundersökning från Finland där 75 procent sade sig vara nöjda med den nya valutan, Bodström nämnde inte ens att undersökningen bara gällde Finland av alla euroländer.
Men det finns undersökningar gjorda på vad invånarna i hela euroområdet tycker. I det tyska opinionsinstitutet Ipsos’ senast publicerade undersökning hade skepsisen mot euron ökat med hela nio procentenheter i januari 2003, jämfört med samma undersökning 2002, från 47 till 56 procent. Samtidigt hade andelen utfrågade som tyckte att euron gett mer fördelar än nackdelar minskat från 39 till 34 procent.
Sedan dess är en ny undersökning gjord men dess resultat är ännu inte publicerat.
Flamman har talat med Ipsos’ Harald Pitters, ansvarig för utfrågningen, som görs med 6 662 personer i åtta länder.
Han tror att stabilitetskraven kan vara ett av skälen till att motståndet ökat.
– Det finns nog många orsaker, men för oss här i Tyskland blev det försämringar vid eurons införande. Många ogillar stabilitetskraven, och när euron pendlat mot dollarn undrar många ”herregud, vad är det egentligen för valuta vi gått över till?” säger han.
Går det att se några skillnader i eurons popularitet från land till land?
– Det är svårt, men tydligt är att de länder som hade en svag egen valuta, de gillar euron, medan de som hade en stark valuta tycker illa om den. Portugiserna gillar euron, medan tyskarna ogillar den, förklarar Harald Pitters, undersökare på Ipsos.
De som trots allt finner fördelar med euron, vad anför de för argument?
– De tycker att det är bra att slippa växla när man åker till Österrike och sedan vidare till Italien. Men när man frågar hur ofta de gör en sån resa svarar de flesta ”aldrig”.
Uppdragsgivare för utfrågningarna är den tyska banken Stuttgarter Creditplus Bank. I takt med att euroskepsisen ökat hade också viljan att konsumera minskat. I undersökningen 2002 hade 64 procent av tyskarna sagt sig vara benägna att konsumera, 2003 var den siffran nere i 57 procent. Sedan dess har den tyska krisen förvärrats, lite talar för att optimismen nu skulle vara större.