När USA för två veckor sedan lät mörda en av Irans viktigaste generaler tog man ett bestämt steg närmare fullskaligt krig. Rouzbeh Parsi på Utrikespolitiska institutet menar att president Donald Trumps ego kan ha spelat en roll i beslutet.
Varför skedde den här attacken?
– Det finns två element som har framgått i medierapporteringen. Jag tror inte att det ligger något i den officiella förklaringen att det skulle ha varit en omedelbart förestående attack mot amerikanska mål. Det är ett kriterium som USA måste ha med för att kunna juridiskt legitimera sin attack. Qasem Soleimani ses som huvudansvarig för amerikaners död i Irak sedan invasionen 2003. Enligt Washington Post var utrikesminister Pompeo, försvarsminister Esper och chefen för generalstaben för beslutet att döda Soleimani. Den andra aspekten är Trumps ego. Han har inte velat ha ett krig hittills. Han har pressat Iran men försökt undvika att hamna i en konfrontation. Då misstänker jag att attacken mot basen där en amerikan dog och belägringen av den amerikanska ambassaden i Bagdad blev för mycket för honom. Men frågan är om han förstått vem Soleimani är och vilka konsekvenserna kan bli av en sådan här attack. Enligt vissa nyhetskällor presenterades han med en rad alternativ där detta fanns med som det mest extrema.
Varför har vi då hamnat här från första början?
– Trump lämnade kärnteknikavtalet med Iran i maj 2018 och införde de hårdaste sanktionerna som något land någonsin har infört mot ett annat land. Målet är att få den iranska staten på knä eller att få folket att resa sig mot regimen. Iran har försökt avskräcka USA från detta på två sätt. Dels genom att hota Europa med att steg för steg lämna kärnteknikavtalet. Den andra är att visa USA att det kommer att bli kostsamt med ett krig. Detta gör de genom att attackera USA:s allierade i Persiska viken, bland annat oljetankers och raffinaderier. Det tycks ha fungerat eftersom Trump inte direkt gick till motattack. Men allt detta har setts som oacceptabla iranska provokationer i Washington och den senaste utvecklingen med attacken mot ambassaden i Bagdad var kanske något som fick bägaren att rinna över.
Rouzbeh Parsi leder Mellanöstern- och nordafrikaprogrammet på utrikespolitiska institutet.
Som så många gånger förr har USA nu vänt sig mot en tidigare allierad eftersom Soleimani även bekämpade IS i Irak och Syrien. Vad kommer detta att få för konsekvenser för kampen mot IS regionalt och globalt?
– De var inte regelrätta allierade, men USA och Iran har haft en gemensam fiende. Innan de samarbetade mot IS var Soleimanis roll att se till att USA blev fast i Irak så att de inte skulle kunna attackera Iran. Sedan har USA och Iran tillsammans gjort att Irak blev så instabilt att IS kunde etablera sig där.
– Just nu innebär detta att USA lägger kampen mot IS på is. Den kampen måste ske med de styrkor som faktiskt kan slåss och då blir det delvis miliser som är en del av den irakiska staten och allierade med Iran. Ironiskt nog var Abu Mahdi al-Mohandis som också dödades i attacken mot Soleimani befälhavare över en av de starkaste miliserna i Irak som strider mot IS.
Även Irak har reagerat starkt mot attacken. Parlamentet har bland annat krävt att alla amerikanska trupper ska lämna landet samt att USA:s ambassad ska stängas. Har Trump nu gjort sig av med en viktig allierad i Mellanöstern?
– Just nu står Irak och vacklar men resolutionen i parlamentet är bara rådgivande. USA är där på inbjudan av regeringen och det är den som måste fatta ett beslut. Om USA tvingas lämna landet är risken stor att även soldater från andra västländer som är där för att utbilda irakiska trupper också kommer att lämna. Trump har även hotat med sanktioner mot Irak om de skulle sparka ut dem så han har även vissa kort att spela ut.
Iran överväger 13 olika sätt att besvara attacken och natten till onsdagen utfördes en missilattack mot amerikanska mål i Irak. Är det slutet på historien eller kan man vänta sig ytterligare hämndattacker från Iran?
– Det är omöjligt att veta. Som de själva formulerade det var det detta de ville göra. Så nu har de gjort det de ville göra. Sedan beror det självfallet på vad USA gör.
Vad kan detta få för konsekvenser för proteströrelserna som har ägt rum i både Iran och Irak? Kommer stödet för dessa två regimer nu att öka internt?
– Just nu finns det ett stort stöd för Irans yttre försvar som Soleimani, delvis genom statspropaganda, blivit en representant för, även om stödet för regimen inte nödvändigtvis har ökat. Det handlar mer om Iran än den islamiska republiken. Samtidigt finns alla problem som gjorde att folk protesterade kvar. Men ingen vill ha krig, så när det kommer till att försvara nationen tror jag att det finns ett stort stöd. Det är lite samma sak i Irak. Det handlar om landets suveränitet. USA:s attack var även ett brott mot deras suveränitet eftersom de inte informerades på förhand. Det betyder inte att stödet där för Iran kommer att öka men de vill inte heller att USA ska kunna gå runt och göra som de vill.
