Jag mötte en av de journalister i riksmedia som bevakade valrörelsen de sista skälvande veckorna före valet. Det vi diskuterade var hur borgerligheten kunde undgå granskning så galant och hela tiden få fokus på den höga arbetslösheten.
”Det gjordes ett försök, av miljöpartiet sista veckan. De tog moderaternas nya arbetslöshetsbegrepp på allvar och jämförde med resten av Europa. Då såg man att Sverige egentligen hade låg arbetslöshet även med deras begrepp.”
Jag invände att denna uträkning gjorts av LO-Tidningen månader före valet, och då fått absolut noll genomslag. Så är det ofta. Fackföreningspressen har låg status i nyhetsvärlden, betraktas som en partsinlaga, ja, kanske till och med mindre trovärdig än ett utspelande från miljöpartiet. Detta har alltid varit en gåta för mig. Fackföreningspressen är överlägsen på att bevaka arbetslivet och ekonomi med ett underifrånperspektiv. Men hur ofta finns den med i radiopaneler eller tv-soffor?
På Socialistisk forum i helgen presenterades ännu en gång de socialdemokratiska visionerna om hur arbetarrörelsen skall bryta mediesituationen. Och än en gång lyftes helt otillräckliga visioner. Martin Lindblom, LO-Tidningens chefredaktör, föreslog en nättidning med opinionsjournalistisk. Eric Sundström, redaktör för Aktuellt i Politiken, bloggar med anknytning till gräsrotsaktivism.
Det är – beklagar – kompletta nonsenssvar. Möjligen är det så, som Göran Persson påstår, att folk läser tidningen via internet om 20 år. Vid det laget existerar inte socialdemokratin om utvecklingen fortsätter åt samma håll, i samma takt. Nätsidor, bloggar och gräsrotsaktivism är bra att ha, men har inte över huvudtaget samma funktion som en dagstidning av papper: nyheter, undersökande journalistik, kommentarer som når breda lager. Och fackföreningspressen saknar genomslagskraft.
Ytterligare bör vänsterns organisationer tänka på det faktum att vänstern och socialdemokratin, som under ett halvsekel hållit liberalerna stångna på den intellektuella arenan, idag saknar projekt som kan dra hjärnor till sig och ge dem en plattform. Bakläxa!
