I måndags var det exakt hundra år sedan journalisten Barbro Alving, känd under signaturen Bang, föddes.
Bang var bland annat krigskorrespondent och gjorde frontreportage från både spanska inbördeskriget och finska vinterkriget.
– Dagens krigsreportrar är väldigt beskyddade /…/ Men Bang gav sig ut bland människorna som drabbades av kriget. Under indonesiska självständighetskriget hoppade Bang av den holländska pansarvagn hon åkte med och sökte upp den indonesiska befrielserörelsens läger, berättar dokumentärfilmaren Maj Wechselmann för Stockholms Fria.
Bangs journalistiska genombrott blev bevakningen av Berlinolympiaden 1936, där hon tydligt tar avstånd från regimen.
”Det är något besynnerligt med tyskarna den här olympiaden, man har en nästan obehaglig känsla av att de allihop överträffar sig själva och att de glatt springer döden på sig, bara Hitler ser det”, skriver hon i en av texterna från Berlin.
– Hon var inte mer klarsynt än många andra men det som utmärkte henne var förmågan att föra ut sin kritik, säger Rolf Yrlind, litteraturvetare och författare som redigerat Bangs reportage i boken Dagbok från Berlinolympiaden, till Sydsvenskan.

Bang var även uttalad pacifist och dömdes vid ett tillfälle till fängelse för att ha vägrat civilplikt. År 1959 lämnade hon Dagens Nyheter i protest mot att tidningens chefredaktör ställde sig positiv till svenska atomvapen.
– Jag vet inte om hon hade kallat sig feminist själv, men både hennes blick och praktik är feministiska. Hon trodde på rättvisa. Och var en föregångare genom sättet hon levde, säger Susanne Skog Myrén, en av grundarna till tidskriften Bang, till Sydsvenskan.