För tio år sedan togs beslutet om att bygga en 19 mil lång järnväg mellan Kramfors och Umeå, den så kallade Botniabanan. Sträckningen, som beräknas vara färdigbyggd år 2010 kommer att vara en viktig länk mellan norra och södra Sverige. De tidigare samarbetspartierna, socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, kom år 2002 överens om att satsa på en fortsättning av banan norrut, den så kallade Norrbotniabanan som sträcker sig 40 mil mellan Umeå och Haparanda. Bygget skulle ha startat om tre år och hela projektet beräknas kosta närmare 20 miljarder kronor. Banan kommer att halvera restiderna mellan kuststäderna i norr och de tunga basindustrierna, som producerar varor av skog och mineral, kommer att gynnas av snabbare tåg som klarar tyngre laster. Dessutom knyts Sverige samman med Finland och nordvästra Ryssland, som är viktiga framtida handelspartners.
Debattörer från syd- och mellansverige har ifrågasatt Norrbotniabanan. På många sätt symboliserar planerna på kustjärnvägen de klassiska motsättningarna mellan norr och söder. Varför ska det satsas på miljardbelopp på att dra järnväg i glesbefolkade områden, är argument som riksdagsledamöterna från norr ofta fått höra.
– Trots att Norr- och Västerbotten är landets hetaste tillväxtområden ifrågasätts ofta stora satsningar här uppe. Den nationella politiken har alltid varit storstadsfixerad, säger Siv Holma.
– Jag har fått ta en del diskussioner med flera av mina egna partikamrater också, men nu känns det som om hela partiet stöttar satsningen.
På långtradare och underdimensionerade tåg, på den mer än hundra år gamla stambanan, fraktar malm- och skogsindustrierna i dag sina varor. Med en ny kustjärnväg skulle transporterna bli snabbare och effektivare. På köpet får sex kuststäder och en halv miljon invånare kortare resor och företagen mer rörlig arbetskraft. Det sägs i en färsk rapport från Banverket, som slår fast att hela järnvägsbygget är samhällsekonomiskt lönsamt. Men en dryg månad senare har verket ändå räknat bort Norrbotniabanan i sin framtidsplan som man nu lämnat till regeringen.
– Besviken är jag, men inte förvånad. Nu är det upp till regeringen att ta ställning till Banverkets prioriteringar, säger socialdemokraten Peter Roslund som är ordförande i norrbotniabanegruppen.
Intresset för banan har varit ljumt från flera av de borgerliga partiledarna. Därför känner många i dag uppgivenhet efter Banverkets besked. Ska drömmen om bygget förverkligas måste regeringen köra över Banverket.
– Nu vill det till att de borgerliga politikerna här i norr gör allt för att övertyga partikamraterna i regeringen. Annars lär vi få se en tuff svekdebatt här uppe, säger Peter Roslund.
